La louve

Jag: Om jag får barn vill jag att det ska var så gulligt att man kräks.

Pappa: *skrockar och klappar på huvuvdet* Du kommer säkert att få ett sött barn. *faderlig stolthet och så vidare*

Jag: Fast nej, jag menar bokstavligt så gulligt att man kräks. Liksom, doktorn håller upp krabaten, "Välkommen till världen, du välskapata bBBBLLLAARARGGHHFFFHHHHGGG". När jag är ute med barnvagnen-

Pappa: Hanna...
Jag: -och en tant kommer förbi. "Vad är det här för gullig liten-BFLLÖÖÖÖGHH!"

Pappa: ...

Jag: Tänker du på när jag föddes och en flock vargar knackade på vår dörr för att erbjuda sig att uppfostra mig som en av sina egna?

Pappa: Det tänker jag ofta på.

Jag: ... för att du är glad för att du sa nej?
Pappa: Sjävklart, min lilla flicka, är jag glad att jag sa nej. Det hade inte varit rätt mot vargarna att göra annat.