Det är för sent för att ångra sig... det har varit alldeles försent ett bra tag nu *accepterar mitt öde med minsta möjliga värdighet*

Jag vet inte om jag ska tycka om nya frisyr. Lite ljust o fräsch, va. Men det är sorgliga är att jag inte alls liknar Ringo Star längre.

Å andra sidan... ljust o fräscht. Så ljust och fräscht, hörni.

För mycket skönhet... och är det där min hand under hakan eller en tjock, räkliknande utväxt? ONLY TIME WILL TELL!

Fast å andra, andra sidan... kommer på mig själv att peka o skratta o sen blir jag lite ledsen när jag inser att den enda i rummet är jag och min spegelbild. Såatteh... ger upp. Får leva med det här. Är relativt helt nöjd det beror på men jag vet inte men jo det ser helt okej jättebra ut.

Bonusmaterial: En spännande äventyrsfilm.

Vår anti-hjälte. Ett monster. Men vi i publiken förstår att allt hon behöver är en kvinnas ömma hand. Och vad är det nu detta?

 OBLIGATORISKT KÄRLEKSINTRESSE!!!

Flörtig från första stund: "Excuse me if I'm a little... HANDSY!"

"Let me give you a... HANDS ON DEMONSTRATION!"

Nu är allt över. Det här alltså mitt liv nu. Målar läppstift på min egen hand en måndag kväll. Titta inte på mig så där. Som om ni aldrig gjort det eller funderat på det. Jag gör bara det vi alla tänker och drömmer om. Trots det vet jag inte riktigt hur jag ska känna inför det här.

Jag har i alla fall inte hånglat med den än.

Okej. EN GÅNG. Men en gång är ingen gång. Elle hur? ELLER HUR!?!?

Men det är okej. Det är lugnt. Vi är på det torra. Det var inte som om kemi uppstod.

Okej lite kemi uppstod.

Men bara lite.

Hur som helst kommer det aldrig funka.

Hon är lite för benägen att hamna i... HANDGEMÄNG!

*drops mic*