Ord är som en vän som aldrig finns där när du behöver hen. "Du, jag har brutit benet, skulle du kunna hjälpa mig med - " Ord gör ett konstigt ljud med munnen. Ett sorts pppppfffff-ljud. "Soooorrryyy... " och ord drar ut på sina äh... ord, "Jag har en öh... grej... jag måste göra." Du ser på ord och du minns inte längre varför ni blev vänner från första början. Det gör ont.

Idag efter jag varit och gjort armhävningar (inte särskilt många innan mina armar började darra som vass i vinden) kilade jag in på en affär för att köpa ett stycke glödlampa och ett hektogram lypsyl.

När jag kommer fram till kassan råkar jag komma lite snett. Killen som står sist i kön ser upp förvånat och lite förvirrat. I jämförelse med mig var han dock en amatör när det gäller förvirrelse.

"Oj, trängde jag mig?" frågar han och har uppenbarligen inte sett jag är på väg att ställa mig bakom honom.

Åh nej, jag kom precis, vill jag säga. Jag ska ställa mig sist i kön, vill jag säga.

Det jag säger är givetvis inte ens i närheten. Det hade varit bättre om vitt ljud hade brusat ur min öppna mun följt av en flock förunderligt vita trollkarlsduvor som hade flugit in i solnedgången. Det hade varit lättare att förstå. Det jag säger är:

"Åh nej är jag menar jag är haaa öh jag menar jag stod inte UGH! Waaarrfflggghh!"

Alltså.... va?

Nej. Nejnejnejnejnej. Nej.

Sen när är ett frutrerat stön följt av waaarrfflggghh! ett okej sätt att avsluta en mening? Aldrig, det kan jag tala om för er. Det har aldrig och kommer aldrig vara ett okej sätt att avsluta en mening.

Här är en lista på saker ni kan avsluta era meningar med. Alla är mer okej och mycket bättre än waaarrfflggghh!.

• "Jag gillar hur du ser ut när du sover," stryker dig själv över kinden. Hårt.
• "Dags att kyla ner dina heta chilifrukter, va. *frusta som uppretad kobra*"
• "Och sååååå... ridån faller! *moonwalkar in i evigheten*"
• "För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras. Jag menar ugh... Karthago," du imiterar att du kastar upp din lunch.
• "Är det där arméns musikpluton du har i fickan eller är du bara *andas häftigt* Ååååh det är arméns musikpluton *sväljer hårt*" och din konversationspartner ler samtidigt som 'bered din vida vingar' hörs från dennes ficka.
• *upphör att existera*

Allt det. Mer okej än waaarrfflggghh!. Mycket mer okej. Jag mernar... waaarrfflggghh? Varför waaarrfflggghh? Kanske är det fel fråga. Kanske borde vi alla ställa oss frågan:

Waaarrfflggghh! Varför inte? Varför inte? Varför inte pröva att säga det tre gånger fram en spegel? Kanske kommer din spegelbild fatta eld. Kanske kommer det hungriga mörkret att vakna.

Det här är inget jag vet säker men vi kan ju... ja, ni vet.