Familjealbumet del 2

Går igenom det gamla familjealbumet som digitaliserat av Far eller Farsan som vi får kalla honom på söndagarna. Hittade den här bilden på min mamma och mormor från Polen innan de tvingades att flytta till Sverige.

Bilden är tagen i parken Lacienki (det ska vara ett snedstreck på l:et o uttalas lite som ett engelskt w) och det är... öm det är... men alltså vänta lite. Sakta i backarna. HOLD YOUR HORSES HORACE!!!

Vem i helsike är den filuren som står och trycker i skuggorna?

Är det en så kallad sovjetisk överrock? En spion på hemligt uppdrag? With a license to thrill and be thrilled? Var min mamma skuggad? Misstänkte de att den där lilla krabaten med stilig basker o duffel hade en hemlig radiostation som sände amerikansk popmusik? Var det kanske så?

Eller... eller är det kanske inte en sovjetisk överrock? Är det kanske... *flämt!!!*

SMILEY ÄR DET DU!?!?!

Ständigt denne George Smiley. Vart jag än vänder mig står du där och lurar! Men det är okej, jag förlåter. Det viktiga är att vi löser det här med att de tog vår man i Istanbul. Ja, jag vet att det är allvarligt. Vad som än händer, sa jag härom veckan, vad som än händer får de inte ta vår man i Istanbul. Inte han. Inte vår man. Inte han i Istanbul.

Det var ju vår man.

I Istanbul då och inte Konstantinopel. En bra grej att komma ihåg pga att om du har en dejt i Konstantinopel så väntar hen i Istanbul. Till och med gamla New York var en gång New Amsterdam, va. Varför ändra de på namnet? Tja, det vet inte jag men man kan väl tro att folk gillade Istanbul bättre. Blev en bra sång också.

Den var vadhettere... svängig! Har den på hjärnan just nu men det kanske är uppenbart.