torsdag 13 februari 2014

En sitcom jag inte skulle betala pengar för att se. Skulle jag betala bitcoins? JAG VET INTE! Är så inte med i svängen att det inte ens är roligt längre. *ett påstående som sedan följs av ett skämt om bibeln*

Om du är på en obekväm/jobbig/dryg familjemiddag, tänk då på hur mycket obekvämare Abraham och Saras familjemiddagar måste ha varit.

"Isak, kan du skicka saltet?"
"Jag vet inte, pappa, det beror på om du TÄNKER OFFRA DET!"
"Guuuuud, Isak! En gång! DET HÄNDE EN GÅNG! Kan du inte bara släppa det?"
"Ni vet enligt vissa traditioner var det mig pappa skulle offra och inte- "
"Du Ismael, om det är någon som bryr sig så skickar vi ett fax."

Den sorgsna trombonmusik i bakgrunden stegras långsamt. Når ett crescendo bara för att sedan helt dö ut.

Precis som mina drömmar om att vara med i svängen.

Vet ni... jag tror det var försent redan när jag använde uttrycket "med i svängen". En liten teori bara. Kanske föddes jag redo men utanför svängen. Det mest tragiska livsödet sedan... sedan... wooooow. Inte helt lätt att komma på ett livsöde lika tragiskt för att passa som exempel.

Jag får återkomma om det. Måste först begrunda min livsval.

Den sorgsna trombonmusiken återvänder vilket gör mig nervös eftersom jag trodde att jag var ensam i lägenheten.

Inga kommentarer: