Vilket jag också har (man fick klistermärken) och jag har en nyckelring med Fantomen men det är faktiskt bara coolt. Det är svårt att sluta älska Fantomen, det är också en mycket komplicerad kärlek. Till en början är allt spännande. Djungeln, dödskallegrottan, det goda märket, Fantomenkrönikorna, den där gången Fantomen slogs mot KKK och den där gången han var klädd som en karolin. Det var bara awesome-sauce, inget snack om saken.
Sen börjar du faktiskt fundera över en del underligheter, som hur det ibland framställs som stamfolken vore helt hjälplösa utan den store starke Fantomen och varför har alla Fantomen genom tiderna bara gift sig med inhämtade amerikanska/europeiska damer?
Fast Lee Falk försökte ändå. Diana gick från hjälplös till FN-arbetare som kan ta vara på sig själv och om det faktiskt kommer en ny Fantomen film vill jag att hon ska spelas av Natalie Portman.
Det är svårt att inte älska hur desperat Fantomen-serien känns ibland. Lätt stela budskap om hur vi är alla lika värda insprängd i en historia om en hemlig klan med alligatormän (och kvinnor!)
Varje gång jag gör mig lustig över Fantomen påminns jag om hur mycket jag tycker om den här killen. Lee Falk är toppen på sitt vis, han skapade helt enkelt en rollfigur som aldrig skulle förlora i kampen mot ondskan för den Vandrande Vålnaden kan aldrig dö. Och ibland hittar han gömda städer i djungeln där det finns romerska legionärer som tiden glömde och det är bara fantastiskt.
Anledning till min lilla korta hyllning till Fantomen är för att jag blev enormt peppad av den här essän i DN - Så blev Fantomen en fyrbåk i mörkrets hjärta av Sverker Lenas. Och för att Judiska Museet har en uställning, Superhjältar och antihjältar i tecknade serier - från Stålmannen till Fröken Märkvärdig som jag måste se.
fredag 29 april 2011
tisdag 26 april 2011
Okej. Community har ersatt My Little Pony Friendship is Magic som min Bästa TV-Serie. Jag har numera en brinnande lust att söka mig till en folkhögskola för där kommer jag få uppleva tokroliga äventyr.
Det bästa med Community är den är sprängfylld med referenser. Alltifrån Mork and Mindy, montaget i Breakfast Club och allt är överdrivet episkt. Dessutom finns det ett avsnitt där alla blir zombies (och det ständiga soundtracket är Best of ABBA)
... plus en galen katt. EPISKT!
Det bästa med Community är den är sprängfylld med referenser. Alltifrån Mork and Mindy, montaget i Breakfast Club och allt är överdrivet episkt. Dessutom finns det ett avsnitt där alla blir zombies (och det ständiga soundtracket är Best of ABBA)
... plus en galen katt. EPISKT!
måndag 25 april 2011
Försenad Påskmiddag
Lyssnade på P1 där Jonathan Saffran Foer lagad vegetarisk thanksgivingmiddag a la Martha Stewart och jag antar att det påverkade mitt undermedvetna för idag har jag dirigerat en middag med chilifransyska med iiiiiiintensiv chilisås som kontrasteras mot en fruktig passions och melonsallad. Det var någon som sa (jag tror det var Proust?) att smakerna ska bygga en bro mellan varandra.
Givetvis är det första Jakob gör när han dukar är att ställa fram beasås på burk. BRON RASERADES FRAMFÖR MINA ÖGON! Et tu, min bror, et tu?
Fast egentligen är jag inte förvånad och egentligen är jag lite tacksam att incidenten fick den där Martha Stewart inom mig att självdö. Vem vet vad hon kunde ha fått mig att göra härnäst. Börja vika servetter i form av svanar eller begå skattebrott? Aaaaahhhh 2004 ringde och ville ha tillbaka sitt skämt.
Givetvis är det första Jakob gör när han dukar är att ställa fram beasås på burk. BRON RASERADES FRAMFÖR MINA ÖGON! Et tu, min bror, et tu?
Fast egentligen är jag inte förvånad och egentligen är jag lite tacksam att incidenten fick den där Martha Stewart inom mig att självdö. Vem vet vad hon kunde ha fått mig att göra härnäst. Börja vika servetter i form av svanar eller begå skattebrott? Aaaaahhhh 2004 ringde och ville ha tillbaka sitt skämt.
söndag 24 april 2011
Titel saknas
Vidare tänker jag att förklaringen till att allt och alla existerar på en och samma gång är lika enkel som den är briljant:
En tidsmaskin. Den exploderade. Kaos. Den enda som var badass nog att ta tag i saken var drottning Margareta. Tänker mig Dramatisk Scen. Explosioner i bakgrunden. Ett folk i nöd. Kanske står hon på en blåsig klippa och säger till unionen: "Ni kallar mig Kung Byxlös och ja, kanske har jag inte byxor men... JAG HAR COJONES!" (får jobba med hennes Stora Viktiga Tal)
Vilda hurrarop från folkhopen. DET ÄR HENNE VI VILL HA!
Har också kommit på vem skurken är, den som Lucidor och Stiernhielm bara kan besegra genom att samarbeta (friendship is magic vet ni väl) är givetvis Albrekt av Mecklenburg. Om ni har svårt att se honom framför er kan ni tänka er Hans Gruber, Alan Rickman från Die Hard (kanske den bästa julfilmen?) Han har en konspiration på gång och bara med förenade krafter kan Lucidor och Stiernhielm hindra Albrekt från att lyckas med sin Onda Plan.
Det här är bra grejor. Måste bara ha en titel nu.
En tidsmaskin. Den exploderade. Kaos. Den enda som var badass nog att ta tag i saken var drottning Margareta. Tänker mig Dramatisk Scen. Explosioner i bakgrunden. Ett folk i nöd. Kanske står hon på en blåsig klippa och säger till unionen: "Ni kallar mig Kung Byxlös och ja, kanske har jag inte byxor men... JAG HAR COJONES!" (får jobba med hennes Stora Viktiga Tal)
Vilda hurrarop från folkhopen. DET ÄR HENNE VI VILL HA!
Har också kommit på vem skurken är, den som Lucidor och Stiernhielm bara kan besegra genom att samarbeta (friendship is magic vet ni väl) är givetvis Albrekt av Mecklenburg. Om ni har svårt att se honom framför er kan ni tänka er Hans Gruber, Alan Rickman från Die Hard (kanske den bästa julfilmen?) Han har en konspiration på gång och bara med förenade krafter kan Lucidor och Stiernhielm hindra Albrekt från att lyckas med sin Onda Plan.
Det här är bra grejor. Måste bara ha en titel nu.
En Konversation (som jag kommer ihåg den) Var? Den franska skrothögen aka den Passionska bilen. På väg mot Huvudstaden.
Vi åkte i godan ro men så plötsligt, på en cykelväg som gick parallellt med bilvägen, dök det upp HÄST Å VAGN! Häst å vagn?, tänkte jag glupskt, här finns ett skämt!
Jag: ÅH NEJ! Jakob, du har kört för fort! Har du råkat passera 80 mil... nej, jag menar miles öm har den här babyn passerat 80 miles an hour för då kommer vi att se some serious shit. Vi har åkt tillbaka till framtiden... eller nej, varför skulle framtiden köra med häst å vagn? Det var de där flygande skateboards man använde då. (hooverboards?) Eller öm... VI MÅSTE TILLBAKA TILL FRAMTIDEN! Haha, retroskämt! Dndndndndndn! (=jag försöker nynna Back in time med Huey Lewis&News)
Ah... den tystnaden som uppstod kunde man skiva, konservera och sälja på burk och kalla Passions Humor Kan Aldrig Förstås Av Vanliga Dödliga. Det skulle bli en hit.
Men nu ska vi inte prata mer om hur fantastisk rolig jag är, jag vill prata om sedlarna. Sist av alla eftersom det är fashion att vara lite sen.
1. Vaaaaaaarför Ingemar Bergman? All jag tänker på när jag ser honom är hans alltför stolta: "jag har tusen barn men har inte koll på en enda födelsedag".
2. Vi borde ha en historisk scen med på sedlarna. Mitt förslag: När Per Oskarsson klär av sig i Hylands Hörna.
3. Vi borde ha lite mer kungligheter. Mitt förslag: Drottning Margareta aka Kung Byxlös aka Albrekt av Mecklenburgs Stora Fasa. Hon kan står för närhet mellan de nordiska länderna.
4. Stiernhielm för att han uppfann det svenska språket. Säger vi.
5. Eller Lucidor aka Lasse i Gatan. Sveriges första ordentliga Poet Bad Boy. Den enda bild som finns på honom är en skiss med texten Wanted! Dead or Alive. Det här är dock inget jag vet säkert men... man får spekulera. Det får man.
Punkt 4 och 5 för mig naturligt över till En Bra Idé som jag precis fick. En filmidé. Min idé kräver att jag tar mig lite konstnärlig frihet. Vi får låtsas att Lucidor och Stiernhielm var verksamma ungefär samtidigt. Men man får ta sig lite konstnärliga friheter. Och när jag ändå är igång kan vi även bestämma att att drottning Margareta var drottning då min film utspelar sig. Är ni reda för att bli slagna med häpnad? Är ni det? Bäst att ni tar på hjälmarna för den här häpnaden kommer att göra ont. Fast på ett bra sätt. Fast inte på ett snuskigt sätt. Fast inte för att det är nåt fel med det för alla har rätt att duscha med vem man vill ifyouknowwhatimean så därför tycker jag- LÅT OSS GÅ VIDARE!
FADE IN. NATT PÅ ETT SLOTT. ANTAGLIGEN KALMARSLOTT.
DROTTNING MARGARETA sitter på sin tron. Hon är brydd, vilket vi ser för hennes ädla panna är rynkad. Hon är inte oroad, ånej, Margareta är alltför badass! för att bli oroad. Hon vet inte vad du pratar om ifall du frågar henne om hon är oroad. YEAH! Hur som helst Margareta pratar med nån form av rådgivare/konsult/pr-agent som ser ut som hon den blonda affärskvinnan i simpson/copywriter.
RPC: Ers majestät måste göra något! Det går inte längre. DET GÅR INTE!
Marg: (suckar) Vad är det som inte går för sig?
RPC: Lars Johansson!
Marg: Han som servar i matsalen på onsdagar?
RPC: (skakar på huvudet men är så upprörd att han/hon inte får fram ord)
Marg: Haaaaaaaan som har rekordet i att sitta i jägarställning?
RPC: (skakar på huvudet)
Marg: Haaaaan som-
RPC: Lasse Lucidor, ers nåd!
Marg: (knyter näven och skakar den) Lucidor... vad har han gjort nu?
RPC: En bättre fråga vore VAD han INTE gjort.
Marg: (paus) Vad har han inte gjort då?
RPC: ... äh, det var en sån där retorisk överdrift, det är nog enklare att säga vad han faktiskt gjort. (tar fram en lista) Han har skrivit en bröllopsdikt ingen ville ha, rest med ett teatersällskap, försökt locka till en adlig dams hjärta, lyckats locka till sig nämnda hjärta-
Marg: Blev det verkligen bevisat?
RPC: Kom igen, han kallas Lasse Lucidor den Olycklige, vem skulle inte falla för det?
Marg: (himlar med ögon för Margareta ORKAR INTE MED DITT TRAMS!!!)
RPC: Och slutligen dör i han i en duell med löjtnant Arvid Storm. Fun fact: Storm var stamfader till Edvard Munch... vilken liten värld, va?
Marg: Hallå! Spoilervarning tack?
RPC: Förlåt. Men ni förstår ju att vi måste sätta stopp för Lucidor. Vem vet vad han kan ta sig till? Tyvärr har vi försökt med allt. Vi har skickat lagens väktare i form av en duo där den ena är en vilding medan den andre är en ordentlig typ, vi har skickat en duo där den ena är en vanlig person och den andra är ett skojigt djur som i vissa fall kan prata. INGET HAR FUNKAT!
Marg: Hm... vi måste tänka utanför lådan, alltså. För att fånga en dömd man måste man tänka som en dömd man (lite för många "man" där men vi fixar det senare, detta är endast ett utkast) Lasse Lucidor är inte bara en dömd man med en sexig mustasch, han är också poet. För att fånga en poet måste man tänka som en poet. Rådgivare utan namn?
RPC: Ja?
Marg: INKALLA STIERNHIELM!
RPC: Flämt!
Tagline: Stiernhielm arla stod upp, fuller av pathos och need for speed. (vi får jobba med den men ni förstår vad jag menar)
Ah... jag skulle betala för att se den här filmen. Tänker mig att Stiernhielm, endast utrustad med penna o papper (pergament? vad skrev man på förr i tiden? vet inte) börjar jaga Lucidor som typ gäckar honom (med ett charmigt men lite vasst flin). MEN OVÄNTAD OMSTÄNDIGHETER UPPSTÅR! De måste samarbeta för Lucidor är egentligen inte the bad guy, det är... nån annan (förslag?) Det kommer att bli som när Tommy Lee Jones inser att Harrison Ford är oskyldig och hjälper honom att bevisa det i Jagad.
Magdalena Sjöblads (det adliga hjärtat Lucidor lockade på) roll i det hela kommer att bli ganska stor för jag vill att hon ska vara mer än bara Lucidors kärleksintresse. Hon kan få vara the comic relief också. Tänker mig att hon ser ut lite som Tina Fey och älskar mackor lika mycket som Liz Lemon.
Vi åkte i godan ro men så plötsligt, på en cykelväg som gick parallellt med bilvägen, dök det upp HÄST Å VAGN! Häst å vagn?, tänkte jag glupskt, här finns ett skämt!
Jag: ÅH NEJ! Jakob, du har kört för fort! Har du råkat passera 80 mil... nej, jag menar miles öm har den här babyn passerat 80 miles an hour för då kommer vi att se some serious shit. Vi har åkt tillbaka till framtiden... eller nej, varför skulle framtiden köra med häst å vagn? Det var de där flygande skateboards man använde då. (hooverboards?) Eller öm... VI MÅSTE TILLBAKA TILL FRAMTIDEN! Haha, retroskämt! Dndndndndndn! (=jag försöker nynna Back in time med Huey Lewis&News)
Ah... den tystnaden som uppstod kunde man skiva, konservera och sälja på burk och kalla Passions Humor Kan Aldrig Förstås Av Vanliga Dödliga. Det skulle bli en hit.
Men nu ska vi inte prata mer om hur fantastisk rolig jag är, jag vill prata om sedlarna. Sist av alla eftersom det är fashion att vara lite sen.
1. Vaaaaaaarför Ingemar Bergman? All jag tänker på när jag ser honom är hans alltför stolta: "jag har tusen barn men har inte koll på en enda födelsedag".
2. Vi borde ha en historisk scen med på sedlarna. Mitt förslag: När Per Oskarsson klär av sig i Hylands Hörna.
3. Vi borde ha lite mer kungligheter. Mitt förslag: Drottning Margareta aka Kung Byxlös aka Albrekt av Mecklenburgs Stora Fasa. Hon kan står för närhet mellan de nordiska länderna.
4. Stiernhielm för att han uppfann det svenska språket. Säger vi.
5. Eller Lucidor aka Lasse i Gatan. Sveriges första ordentliga Poet Bad Boy. Den enda bild som finns på honom är en skiss med texten Wanted! Dead or Alive. Det här är dock inget jag vet säkert men... man får spekulera. Det får man.
Punkt 4 och 5 för mig naturligt över till En Bra Idé som jag precis fick. En filmidé. Min idé kräver att jag tar mig lite konstnärlig frihet. Vi får låtsas att Lucidor och Stiernhielm var verksamma ungefär samtidigt. Men man får ta sig lite konstnärliga friheter. Och när jag ändå är igång kan vi även bestämma att att drottning Margareta var drottning då min film utspelar sig. Är ni reda för att bli slagna med häpnad? Är ni det? Bäst att ni tar på hjälmarna för den här häpnaden kommer att göra ont. Fast på ett bra sätt. Fast inte på ett snuskigt sätt. Fast inte för att det är nåt fel med det för alla har rätt att duscha med vem man vill ifyouknowwhatimean så därför tycker jag- LÅT OSS GÅ VIDARE!
FADE IN. NATT PÅ ETT SLOTT. ANTAGLIGEN KALMARSLOTT.
DROTTNING MARGARETA sitter på sin tron. Hon är brydd, vilket vi ser för hennes ädla panna är rynkad. Hon är inte oroad, ånej, Margareta är alltför badass! för att bli oroad. Hon vet inte vad du pratar om ifall du frågar henne om hon är oroad. YEAH! Hur som helst Margareta pratar med nån form av rådgivare/konsult/pr-agent som ser ut som hon den blonda affärskvinnan i simpson/copywriter.
RPC: Ers majestät måste göra något! Det går inte längre. DET GÅR INTE!
Marg: (suckar) Vad är det som inte går för sig?
RPC: Lars Johansson!
Marg: Han som servar i matsalen på onsdagar?
RPC: (skakar på huvudet men är så upprörd att han/hon inte får fram ord)
Marg: Haaaaaaaan som har rekordet i att sitta i jägarställning?
RPC: (skakar på huvudet)
Marg: Haaaaan som-
RPC: Lasse Lucidor, ers nåd!
Marg: (knyter näven och skakar den) Lucidor... vad har han gjort nu?
RPC: En bättre fråga vore VAD han INTE gjort.
Marg: (paus) Vad har han inte gjort då?
RPC: ... äh, det var en sån där retorisk överdrift, det är nog enklare att säga vad han faktiskt gjort. (tar fram en lista) Han har skrivit en bröllopsdikt ingen ville ha, rest med ett teatersällskap, försökt locka till en adlig dams hjärta, lyckats locka till sig nämnda hjärta-
Marg: Blev det verkligen bevisat?
RPC: Kom igen, han kallas Lasse Lucidor den Olycklige, vem skulle inte falla för det?
Marg: (himlar med ögon för Margareta ORKAR INTE MED DITT TRAMS!!!)
RPC: Och slutligen dör i han i en duell med löjtnant Arvid Storm. Fun fact: Storm var stamfader till Edvard Munch... vilken liten värld, va?
Marg: Hallå! Spoilervarning tack?
RPC: Förlåt. Men ni förstår ju att vi måste sätta stopp för Lucidor. Vem vet vad han kan ta sig till? Tyvärr har vi försökt med allt. Vi har skickat lagens väktare i form av en duo där den ena är en vilding medan den andre är en ordentlig typ, vi har skickat en duo där den ena är en vanlig person och den andra är ett skojigt djur som i vissa fall kan prata. INGET HAR FUNKAT!
Marg: Hm... vi måste tänka utanför lådan, alltså. För att fånga en dömd man måste man tänka som en dömd man (lite för många "man" där men vi fixar det senare, detta är endast ett utkast) Lasse Lucidor är inte bara en dömd man med en sexig mustasch, han är också poet. För att fånga en poet måste man tänka som en poet. Rådgivare utan namn?
RPC: Ja?
Marg: INKALLA STIERNHIELM!
RPC: Flämt!
Tagline: Stiernhielm arla stod upp, fuller av pathos och need for speed. (vi får jobba med den men ni förstår vad jag menar)
Ah... jag skulle betala för att se den här filmen. Tänker mig att Stiernhielm, endast utrustad med penna o papper (pergament? vad skrev man på förr i tiden? vet inte) börjar jaga Lucidor som typ gäckar honom (med ett charmigt men lite vasst flin). MEN OVÄNTAD OMSTÄNDIGHETER UPPSTÅR! De måste samarbeta för Lucidor är egentligen inte the bad guy, det är... nån annan (förslag?) Det kommer att bli som när Tommy Lee Jones inser att Harrison Ford är oskyldig och hjälper honom att bevisa det i Jagad.
Magdalena Sjöblads (det adliga hjärtat Lucidor lockade på) roll i det hela kommer att bli ganska stor för jag vill att hon ska vara mer än bara Lucidors kärleksintresse. Hon kan få vara the comic relief också. Tänker mig att hon ser ut lite som Tina Fey och älskar mackor lika mycket som Liz Lemon.
tisdag 19 april 2011
Rebel? Ingen orsak.
Ända sedan jag flyttade hemifrån har min föräldrar skämtsamt frågat (fast med "seriöst nu skämtar jag inte"-rösten) om jag äter ordentligt.
Därför åt jag middag idag vid midnatt. Middagen bestod av två kokta ägg och en yoghurt med mycket socker i.
Tonårsrevolt. Bättre sent än aldrig.
Därför åt jag middag idag vid midnatt. Middagen bestod av två kokta ägg och en yoghurt med mycket socker i.
Tonårsrevolt. Bättre sent än aldrig.
söndag 17 april 2011
Skulle nog vara en virrig pegasus med en bok på höften
Har fått klagomål från Anna ”Conga Line” Ugglan, min bästa och sämsta läsare (men en av de riktigt coooooola), att jag har försummat denna blogg. Inte sedan i fredags har jag bloggat. Därför vill jag nu ta tillfället i akt och be om ursäkt. Förlåt mig, kära läsare, för att jag istället för att sitta på kammaren och komponera lustifika alster som kunde ha roat er eller fått er att fundera på livet så har jag ätit och druckit gott, bråkat om beska droppar, blivit buren nedför en trappa, sjungit ”nu grönskar det” med inlevelse och dansat till ”jag är en vampyr” med kanske ännu större inlevelse. Jag ber om ursäkt för allt detta. Otroligt själviskt av mig, inget snack om saken.
Därför ska jag nu skriva om något djupt, intelligent, roligt, intressant och andligt… blergh, nej förresten jag tänker strunta i det och titta på nya Bästa Serie som finns på youtube.
My Little Pony – Friendship is Magic. Bästa. Serien. NÅGONSIN!
Fluttershy är min favoriiiiiiiitttttt............ yaaaaaaaaaaaaaaay!
Därför ska jag nu skriva om något djupt, intelligent, roligt, intressant och andligt… blergh, nej förresten jag tänker strunta i det och titta på nya Bästa Serie som finns på youtube.
My Little Pony – Friendship is Magic. Bästa. Serien. NÅGONSIN!
Fluttershy är min favoriiiiiiiitttttt............ yaaaaaaaaaaaaaaay!
fredag 15 april 2011
Besvikelsen när man insåg att "Ensamma Hemma" inte var "Ensam Hemma"
Är ensam i Kulturkollektivet Kråkan. Var det igår också. Ett par timmar. Ett par långkorta timmar kan man säga. Blev lite konstig av det. Eller borde jag säga konstigare? Haha. Kul skämt ändå som jag kanske redan har dragit. Men ett bra skämt håller i ett par år. Skämtgaranti. Säger vi.
Igår spenderade jag två timmar i badrummet och gjorde sakerna som jag inte hinner med när folk står och bankar på dörren. Gjorde papier mache i badkaret till exempel. Om Amanda får göra batik i badkaret får jag göra papier mache. Tänker nog göra en modell av solsystemet. Som ett statement, för Pluto kommer att vara med som en planet. Ha! Då sätter väl moraltanter sina sju sorters kakor i vrångstrupen på kafferepet. Tycker det är enkelt att vara så där chockerande kontroversiell. *Ett skämt om Uranus och Venus*
Som tur är ska jag snart ut i riktiga världen och eftersom det är soligt idag kan jag ha mina solbrillor på mig. Yes! Mina brillor kan beskrivas som med tre eller fler ord: Lady Gaga, M.I.A och robot. Det är alltså en win-win-win situation. Om ni fortfarande har svårt att visualisera mina brillor kan ni tänka så här: Om jag (alltså Passion) fick barn med Daft Punk (som är robotar) skulle folk säga, varje gång jag var ute och gick med robotbabyn och det var soligt ute, "åh den har dina ögon!" och jag skulle skratta förtjust och slänga med håret. Så ser de ut.
Bra brillor alltså men vad jag ville komma fram till var att jag ska spela in teater där jag får spela författare som är inspirerad av Klaus Kinski och ensam försöka spela förväxlingskomedi av Shakespeare. Blir spännande. Lyssna och bli hänförda.
PS. Rakade benen igår för att det är vååååååååååår och sen satte jag på mig jeans och wow! Det gick så snabbt! Så friktionsfritt! Swoosh! DS.
PS2. Sabla Bokbörsens informationsblad. Försöker fresta mig med böcker och lyckas dessutom. Den här boken måste jag ha. Barnet inom mig som fortfarande är kär i Fredrik från Hjärnkontoret kräver denna bok: Tom Tim: Vetenskapliga förströelser - “Med de enklaste apparater - tändstickor, gafflar, glas, korkar, etc. - som alltid äro till finnandes i ett hem, sätter den uppfinningsrike Tom Tit sina unga läsare i stånd att utföra ofta högst häpnadsväckande konststycken, som kunna roa ett helt sällskap och bereda en särdeles angenäm förströelse under aftnarne vid den husliga härden.”
Ni hör ju att det är en fantastisk bok. Så nästa gång vi tillbringar en afton (aftnarne?) vid den husliga härden bör ni förberedda er själva. För ni kommer bli ROADE av min HÄPNADSVÄCKANDE KONSTSTYCKEN som jag utför enbart med hjälp av GAFFLAR KORKAR TÄNDSTICKOR ETC OSV ETC OSV!
Wow. DS.
Igår spenderade jag två timmar i badrummet och gjorde sakerna som jag inte hinner med när folk står och bankar på dörren. Gjorde papier mache i badkaret till exempel. Om Amanda får göra batik i badkaret får jag göra papier mache. Tänker nog göra en modell av solsystemet. Som ett statement, för Pluto kommer att vara med som en planet. Ha! Då sätter väl moraltanter sina sju sorters kakor i vrångstrupen på kafferepet. Tycker det är enkelt att vara så där chockerande kontroversiell. *Ett skämt om Uranus och Venus*
Som tur är ska jag snart ut i riktiga världen och eftersom det är soligt idag kan jag ha mina solbrillor på mig. Yes! Mina brillor kan beskrivas som med tre eller fler ord: Lady Gaga, M.I.A och robot. Det är alltså en win-win-win situation. Om ni fortfarande har svårt att visualisera mina brillor kan ni tänka så här: Om jag (alltså Passion) fick barn med Daft Punk (som är robotar) skulle folk säga, varje gång jag var ute och gick med robotbabyn och det var soligt ute, "åh den har dina ögon!" och jag skulle skratta förtjust och slänga med håret. Så ser de ut.
Bra brillor alltså men vad jag ville komma fram till var att jag ska spela in teater där jag får spela författare som är inspirerad av Klaus Kinski och ensam försöka spela förväxlingskomedi av Shakespeare. Blir spännande. Lyssna och bli hänförda.
PS. Rakade benen igår för att det är vååååååååååår och sen satte jag på mig jeans och wow! Det gick så snabbt! Så friktionsfritt! Swoosh! DS.
PS2. Sabla Bokbörsens informationsblad. Försöker fresta mig med böcker och lyckas dessutom. Den här boken måste jag ha. Barnet inom mig som fortfarande är kär i Fredrik från Hjärnkontoret kräver denna bok: Tom Tim: Vetenskapliga förströelser - “Med de enklaste apparater - tändstickor, gafflar, glas, korkar, etc. - som alltid äro till finnandes i ett hem, sätter den uppfinningsrike Tom Tit sina unga läsare i stånd att utföra ofta högst häpnadsväckande konststycken, som kunna roa ett helt sällskap och bereda en särdeles angenäm förströelse under aftnarne vid den husliga härden.”
Ni hör ju att det är en fantastisk bok. Så nästa gång vi tillbringar en afton (aftnarne?) vid den husliga härden bör ni förberedda er själva. För ni kommer bli ROADE av min HÄPNADSVÄCKANDE KONSTSTYCKEN som jag utför enbart med hjälp av GAFFLAR KORKAR TÄNDSTICKOR ETC OSV ETC OSV!
Wow. DS.
onsdag 13 april 2011
Bra idéer
SOM BARA ÄR MINA! Hör ni det? Ingen får röra men ni får dyrka på avstånd. Kanske starta en intresseförening för Passionska idéer. Helt okej om ni vill det. Lite konstig kan man tycka men det är ett fritt land.
- Har kommit på ett nytt tema som jag ska klä mig efter på vårfesten (som jag ska gå på) Tema Ormen i Paradiset? Ah? AH? Det här är en Bra Idé. Har nästan allt som behövs To Make It Work. Det enda som saknas är en snygg, asymmetrisk klänning som sitter bra. Vill att den ska sitta som handen i handsken fast mer... min kropp i asymmetriska klänningen. Ska jaga asymmetrisk klänning i dag. Eller i värsta fall... en snygg klänning helt enkelt.
- Läser Dorothy Sayers Kamratfesten och varför kan inte fler deckare vara lika bra? Ska skriva en bra deckare. Har redan två titlar: Den Ofrivilliga Detektiven och Vykortsdetektiven. Vad ska det handla om? Tänker mig att det är en problemlösande detektiv som blir anfallen och förföljd av kusliga detektivtroper samt klyschor. Skurken i dramat? HON ÄR SIN EGEN VÄRSTA FIENDE! Dundundundundun...
- Seriöst, deckare är så mycket bättre utan sms och internet dot com (hur gammal är du egentligen?) Allt Lord Peter Wimsey behöver för att lösa mysterium är sin monokel, sitt skarpsinne och sist men inte minst HARRIET VANE! Det finns så mycket bra i den här boken. Har bara läst ett par kapitel och inte ett bestialiskt mord eller seriemördare i sikte!
- En tanke: Det klagas ibland på att Harriet Vane inte är mer än ett alter ego för Dorothy Sayers. Varför ska man klaga på det? Jag ser Harriet Vane som Sayers persona, en figur skapad av Sayers egna erfarenheter osv. Hon är inte omänskligt perfekt så det känns aldrig som Sayers försöker presentera en överidealiserad bild av sig själv.
- Kanske läsa igenom hemtentan en gång till? Kan vara en bra idé.
- "Juni" och "juli"? För lika varandra.
- Butiksbiträden borde tränas i att dölja sin känslor bakom ett skal av plastig artighet. Stöter ofta på biträden som inte är så bra på det här. JAG BRYR MIG INTE OM DINA KÄNSLOR! Allt jag vill ha är ett panamericansmile. Är det för mycket begärt va? Själv är jag en mästare på hålla mina känslor i schack (är dock en fruktansvärt dålig schackspelare så jag vet inte riktigt vad allt det här betyder har nog att göra med min fobi för människor med riktiga jobb)
- Har kommit på ett nytt tema som jag ska klä mig efter på vårfesten (som jag ska gå på) Tema Ormen i Paradiset? Ah? AH? Det här är en Bra Idé. Har nästan allt som behövs To Make It Work. Det enda som saknas är en snygg, asymmetrisk klänning som sitter bra. Vill att den ska sitta som handen i handsken fast mer... min kropp i asymmetriska klänningen. Ska jaga asymmetrisk klänning i dag. Eller i värsta fall... en snygg klänning helt enkelt.
- Läser Dorothy Sayers Kamratfesten och varför kan inte fler deckare vara lika bra? Ska skriva en bra deckare. Har redan två titlar: Den Ofrivilliga Detektiven och Vykortsdetektiven. Vad ska det handla om? Tänker mig att det är en problemlösande detektiv som blir anfallen och förföljd av kusliga detektivtroper samt klyschor. Skurken i dramat? HON ÄR SIN EGEN VÄRSTA FIENDE! Dundundundundun...
- Seriöst, deckare är så mycket bättre utan sms och internet dot com (hur gammal är du egentligen?) Allt Lord Peter Wimsey behöver för att lösa mysterium är sin monokel, sitt skarpsinne och sist men inte minst HARRIET VANE! Det finns så mycket bra i den här boken. Har bara läst ett par kapitel och inte ett bestialiskt mord eller seriemördare i sikte!
- En tanke: Det klagas ibland på att Harriet Vane inte är mer än ett alter ego för Dorothy Sayers. Varför ska man klaga på det? Jag ser Harriet Vane som Sayers persona, en figur skapad av Sayers egna erfarenheter osv. Hon är inte omänskligt perfekt så det känns aldrig som Sayers försöker presentera en överidealiserad bild av sig själv.
- Kanske läsa igenom hemtentan en gång till? Kan vara en bra idé.
- "Juni" och "juli"? För lika varandra.
- Butiksbiträden borde tränas i att dölja sin känslor bakom ett skal av plastig artighet. Stöter ofta på biträden som inte är så bra på det här. JAG BRYR MIG INTE OM DINA KÄNSLOR! Allt jag vill ha är ett panamericansmile. Är det för mycket begärt va? Själv är jag en mästare på hålla mina känslor i schack (är dock en fruktansvärt dålig schackspelare så jag vet inte riktigt vad allt det här betyder har nog att göra med min fobi för människor med riktiga jobb)
måndag 11 april 2011
Man kan säga att Tellier skrivit en sång om oss fast egentligen inte
Vill bara tipsa om att den fantastiska skrivklubben som går under namnet Rondellen (där jag och Ebba förärats med att agera ordförande vilket mest går ut på att försöka organisera kreativa pubrundor) har en minst lika fantastisk och kreativ blogg. Den heter Rondellen. Jag vet. Chockerande.
Om ni har lite tid eller bara är nyfiken på stället som mer än ofta är orsaken till mina kreativa faser så ska ni vandra hitåt.
// Catch you on the flipside!
Om ni har lite tid eller bara är nyfiken på stället som mer än ofta är orsaken till mina kreativa faser så ska ni vandra hitåt.
// Catch you on the flipside!
"Chupathingy, how 'bout that? I like it. Got a ring to it."
Har en ny grej. Har temadagar som bara jag är inbjuden till (eller alla som frågar snällt får vara med jag är inte en känslokall typ, inte som Fantomen som inte ens kan vänta en månad efter Dianas död innan han börjar skicka konstiga signaler till galna kaptener)
Idag till exempel har jag röda äppelörhängen, halsband med ett grönt äpple (som nån har tagit en tugga av) och så ska äta en Pink Lady till mellanmål. Alltså ett äpple och inte en pink la- ja, ni kanske förstod det på en gång. Kanske bara jag som blev förvirrad av mig själv.
Därför är denna måndag Tema Idun. Ah? Ah? Gudinnan som hade hand om äpplena som gav asarna evig ungdom. Klyftigt, inte sant? Jovars... den tänkte jag ut helt själv (fast du var tvungen att googla "äpple ungdom gudinna" innan du kom på vad hon hette) Tyyyyyysssssstttttt!
På lördagen hade jag Tema Fantasydjur. Hade turkosa örhängen med örnklor (refererar till örnarna i Sagan om Ringen), en tröja med en enhörning som stegrade sig i motljus (episkt!) och på fötterna hade jag skor med leopardmönster.
Hm?
Har jag inte sagt det? Nej, det är så att jag inte tror på leoparder. Jag menar, kom igen? Fläckiga kattdjur som kan springa megasnabbt fast bara en kort stund? Som delar namn med ett skoföretag? (du menar puma?)
Sjukaste jag hört. I hela mitt liv. Dessutom, 1910 så påstods en leopard ha dödat 400 människor. Alltså 1910, samma år som Montenegro blev självständigt. Sammanträffande? (Antagligen och dessutom har du snott det här skämtet!)
Tyyyyyyyyyyysssssssttt!
Konspirationen är så djup att den till och med har infekterat mina parenteser. Var på er vakt, kära läsare.
Idag till exempel har jag röda äppelörhängen, halsband med ett grönt äpple (som nån har tagit en tugga av) och så ska äta en Pink Lady till mellanmål. Alltså ett äpple och inte en pink la- ja, ni kanske förstod det på en gång. Kanske bara jag som blev förvirrad av mig själv.
Därför är denna måndag Tema Idun. Ah? Ah? Gudinnan som hade hand om äpplena som gav asarna evig ungdom. Klyftigt, inte sant? Jovars... den tänkte jag ut helt själv (fast du var tvungen att googla "äpple ungdom gudinna" innan du kom på vad hon hette) Tyyyyyysssssstttttt!
På lördagen hade jag Tema Fantasydjur. Hade turkosa örhängen med örnklor (refererar till örnarna i Sagan om Ringen), en tröja med en enhörning som stegrade sig i motljus (episkt!) och på fötterna hade jag skor med leopardmönster.
Hm?
Har jag inte sagt det? Nej, det är så att jag inte tror på leoparder. Jag menar, kom igen? Fläckiga kattdjur som kan springa megasnabbt fast bara en kort stund? Som delar namn med ett skoföretag? (du menar puma?)
Sjukaste jag hört. I hela mitt liv. Dessutom, 1910 så påstods en leopard ha dödat 400 människor. Alltså 1910, samma år som Montenegro blev självständigt. Sammanträffande? (Antagligen och dessutom har du snott det här skämtet!)
Tyyyyyyyyyyysssssssttt!
Konspirationen är så djup att den till och med har infekterat mina parenteser. Var på er vakt, kära läsare.
söndag 10 april 2011
So I hear you like sandwiches...
Skriver hemtenta. Säger vi. Det jag har spenderat mest tid på idag är följande:
- Äta mycket pizza. Tills jag nästan dog. Det var fantastiskt.
- Bli skrämd av Annas dödsblick som är för lik min mammas. När jag insåg det förstod jag plötsligt Allt.
- Vem vet mest jag och alla andra studenter med inget bättre för sig en söndag. Är ganska dålig på frågesport. Skriker för det mesta ut det jag först kommer att tänka på. Exempel:
Fråga: Vad hette den Margaret i efternamn som blev utrikesminister 2006?
Jag: MARGARET THATCHER!
Tävlande: Hm...
Jag: Är du dum? Det finns ju bara EN Margaret i brittisk politik! Han måste vara dum i huvudet. (Anna påpekar att det rör sig om år 2006) Ähhhh...
Fråga#2: Från vilket land kommer författaren Gabriel Garcia Marquez?
Jag: SYDAMERIKA!!!
Vet inte riktigt vad jag sysslar med egentligen. Tyckte nog bättre om frågesporten Amigo på Barnkanalen. Blev dock nästan lite rädd eftersom det hände så mycket saker, så fort och utan någon som helst förklaring. En ko som alla mjölkade rullas in på scen, plötsligt hoppar ett foto på prinsessan Madeleine ut ur kons rygg! Sen rullas en snickare in i ett badkar fyllt med sås. Vid närmare eftertanke blev jag nog mest rädd för att det för likt mina egna dagdrömmar.
- En diskussion med min bror angående vilket musikaliskt syskonpar vi skulle vara om vi var... ja, musikaliska överhuvudtaget. Det började med Crystal Castles (som inte ens är syskon) fortsatte med Niklas och Pernilla Wahlgren, Hansson (ifall jag lät mitt hår växa ut och vi adopterade en bror) och slutade med The Corrs. Jag paxade att få vara Jim och bestämde att min bror skulle vara Caroline, alltså hon som spelade getskinnstrumma. Finns var det nån som spelade getskinnstrumma i The Corrs? Klart det fanns! Det är ju keltisk folkrock det rör sig om.
- Hitta på ett helt nytt band som vi skulle kunna starta. Ett band anpassat efter våra få musikaliska talanger. Bandet skulle heta Dagisbarnen och vi skulle bara spela instrument som fanns på vårt dagis. Typ gurka, triangel, tamburin, mungiga och bongotrummor. Ingen sång skulle finnas utan vi skulle istället nynna tonlöst. Och när folk sedan sa att det lät förskräckligt skulle vi (mest jag) vildsint kasta ifrån mig min tamburin och spotta ut mungigan för att kunna vråla: KREATIV FAS! VI ÄR I EN KREATIV FAS!
- Uppfinna en ny sorts macka (hoppas jag i alla fall) Den består av fullkornsbröd, kalkon och sockerärtor eftersom jag äter som jag lever... on the edge.
- Äta mycket pizza. Tills jag nästan dog. Det var fantastiskt.
- Bli skrämd av Annas dödsblick som är för lik min mammas. När jag insåg det förstod jag plötsligt Allt.
- Vem vet mest jag och alla andra studenter med inget bättre för sig en söndag. Är ganska dålig på frågesport. Skriker för det mesta ut det jag först kommer att tänka på. Exempel:
Fråga: Vad hette den Margaret i efternamn som blev utrikesminister 2006?
Jag: MARGARET THATCHER!
Tävlande: Hm...
Jag: Är du dum? Det finns ju bara EN Margaret i brittisk politik! Han måste vara dum i huvudet. (Anna påpekar att det rör sig om år 2006) Ähhhh...
Fråga#2: Från vilket land kommer författaren Gabriel Garcia Marquez?
Jag: SYDAMERIKA!!!
Vet inte riktigt vad jag sysslar med egentligen. Tyckte nog bättre om frågesporten Amigo på Barnkanalen. Blev dock nästan lite rädd eftersom det hände så mycket saker, så fort och utan någon som helst förklaring. En ko som alla mjölkade rullas in på scen, plötsligt hoppar ett foto på prinsessan Madeleine ut ur kons rygg! Sen rullas en snickare in i ett badkar fyllt med sås. Vid närmare eftertanke blev jag nog mest rädd för att det för likt mina egna dagdrömmar.
- En diskussion med min bror angående vilket musikaliskt syskonpar vi skulle vara om vi var... ja, musikaliska överhuvudtaget. Det började med Crystal Castles (som inte ens är syskon) fortsatte med Niklas och Pernilla Wahlgren, Hansson (ifall jag lät mitt hår växa ut och vi adopterade en bror) och slutade med The Corrs. Jag paxade att få vara Jim och bestämde att min bror skulle vara Caroline, alltså hon som spelade getskinnstrumma. Finns var det nån som spelade getskinnstrumma i The Corrs? Klart det fanns! Det är ju keltisk folkrock det rör sig om.
- Hitta på ett helt nytt band som vi skulle kunna starta. Ett band anpassat efter våra få musikaliska talanger. Bandet skulle heta Dagisbarnen och vi skulle bara spela instrument som fanns på vårt dagis. Typ gurka, triangel, tamburin, mungiga och bongotrummor. Ingen sång skulle finnas utan vi skulle istället nynna tonlöst. Och när folk sedan sa att det lät förskräckligt skulle vi (mest jag) vildsint kasta ifrån mig min tamburin och spotta ut mungigan för att kunna vråla: KREATIV FAS! VI ÄR I EN KREATIV FAS!
- Uppfinna en ny sorts macka (hoppas jag i alla fall) Den består av fullkornsbröd, kalkon och sockerärtor eftersom jag äter som jag lever... on the edge.
fredag 8 april 2011
Bokförsäljarna
En av de roligaste scenerna i The Big Sleep kan vara när Marlowe hänger i en bokaffär för att spana efter skurkar.
Först klär Marlowe ut sig till en Nörd. Detta gör han genom att ta på sig solglassögon som han aldrig tar av sig (inte ens inomhus!) och viker brättet på sin hatt uppåt. Alltså en hipster? Eller jag vet inte... vad vi har lärt oss i alla fall att skillnaden mellan en hårdkokt detektiv och en boknörd är på vilket sätt hattenbrättet bärs.
Snett nedåt = Detektiv
Uppåt = Boknörd som letar efter tredje utgåvor med tryckfel
Tänk vad man lär sig ändå!
När Marlowe väl har sin mästerliga förklädnad vandrar han iväg till skurkens bokaffär. Där träffar han Agnes: Världens Bitchigaste Bokförsäljare. Därför skyndar Marlowe vidare till bokaffären mittemot för att spana på skurkens bokaffär.
Där träffar han en helt okej bokförsäljare. Hon har glassögon och ett par glass i en skrivbordslåda därför bjuder Marlowe henne på en drink. Det är nu det riktigt, riktigt roliga kommer:
Marlowe: Behöver du ha på dig glasögonen?
Bokförsäljare: Näääääääh! (tar av sig glasögonen och släpper ut håret)
Och kan ni tänka er, hon var snygg ändå. Va? Det kunde man inte tänka sig!
Tyvärr hjälpte det inte att bokförsäljaren att vara så där snygg i smyg och överrumpla Marlowe med sin geek-chiclook. När plikten kalla dunkade Marlowe henne i ryggen och lämna henne med ett: "Vi ses sen, kompis!"
Något liksom dog i hennes blick då. Kompis? Och hon som till och med tagit av sig glasögonen och släppt åt håret för Marlowe. Det gör man inte för vem som helst. Antar jag i alla fall. Har aldrig haft tillfället att släppa ut håret och om jag tar av mig glasögonen ser jag inget.
PS. Haaaaaaaaaatar verkligen den här filmgrejen när kvinnor tar av sig glasögonen och släpper ut håret varpå mannen upptäcker ATT HON VAR SNYGG HELA TIDEN FAST MAN SÅG DET INTE INNAN!
En av anledningarna till att jag gillar filmen Cloudy with a chance of meatballs. Där har den nördiga metreologen inte vågat ha på sig glasögon eller ha håret uppsatt sedan hon blev mobbad för att hon gillade väder av olika slag. I filmen sätter hon sedan upp håret och tar på sig glasögonen samt upptäcker att hennes kärleksintresse inte var lika snygg när hon såg ordentligt men sånt är livet. DS.
PS2. Gårdagens rubrik: RÄKNA UT DIN VERKLIGA ÅLDER! LOTTA BLEV 8 ÅR YNGRE! Vänta... va? DS.
PS3. Läste en ledare skriven av Bates Gill. Det är ett för roligt namn. Låter som om det var nåt Bill Gates kom på när han skulle resa inkognito och ville lura pressen ("Hahaha," myste Bill, "ingen kommer att förstå att det är jag som är Bates Gill.") DS.
Först klär Marlowe ut sig till en Nörd. Detta gör han genom att ta på sig solglassögon som han aldrig tar av sig (inte ens inomhus!) och viker brättet på sin hatt uppåt. Alltså en hipster? Eller jag vet inte... vad vi har lärt oss i alla fall att skillnaden mellan en hårdkokt detektiv och en boknörd är på vilket sätt hattenbrättet bärs.
Snett nedåt = Detektiv
Uppåt = Boknörd som letar efter tredje utgåvor med tryckfel
Tänk vad man lär sig ändå!
När Marlowe väl har sin mästerliga förklädnad vandrar han iväg till skurkens bokaffär. Där träffar han Agnes: Världens Bitchigaste Bokförsäljare. Därför skyndar Marlowe vidare till bokaffären mittemot för att spana på skurkens bokaffär.
Där träffar han en helt okej bokförsäljare. Hon har glassögon och ett par glass i en skrivbordslåda därför bjuder Marlowe henne på en drink. Det är nu det riktigt, riktigt roliga kommer:
Marlowe: Behöver du ha på dig glasögonen?
Bokförsäljare: Näääääääh! (tar av sig glasögonen och släpper ut håret)
Och kan ni tänka er, hon var snygg ändå. Va? Det kunde man inte tänka sig!
Tyvärr hjälpte det inte att bokförsäljaren att vara så där snygg i smyg och överrumpla Marlowe med sin geek-chiclook. När plikten kalla dunkade Marlowe henne i ryggen och lämna henne med ett: "Vi ses sen, kompis!"
Något liksom dog i hennes blick då. Kompis? Och hon som till och med tagit av sig glasögonen och släppt åt håret för Marlowe. Det gör man inte för vem som helst. Antar jag i alla fall. Har aldrig haft tillfället att släppa ut håret och om jag tar av mig glasögonen ser jag inget.
PS. Haaaaaaaaaatar verkligen den här filmgrejen när kvinnor tar av sig glasögonen och släpper ut håret varpå mannen upptäcker ATT HON VAR SNYGG HELA TIDEN FAST MAN SÅG DET INTE INNAN!
En av anledningarna till att jag gillar filmen Cloudy with a chance of meatballs. Där har den nördiga metreologen inte vågat ha på sig glasögon eller ha håret uppsatt sedan hon blev mobbad för att hon gillade väder av olika slag. I filmen sätter hon sedan upp håret och tar på sig glasögonen samt upptäcker att hennes kärleksintresse inte var lika snygg när hon såg ordentligt men sånt är livet. DS.
PS2. Gårdagens rubrik: RÄKNA UT DIN VERKLIGA ÅLDER! LOTTA BLEV 8 ÅR YNGRE! Vänta... va? DS.
PS3. Läste en ledare skriven av Bates Gill. Det är ett för roligt namn. Låter som om det var nåt Bill Gates kom på när han skulle resa inkognito och ville lura pressen ("Hahaha," myste Bill, "ingen kommer att förstå att det är jag som är Bates Gill.") DS.
onsdag 6 april 2011
Ett råd:
Mousserande vin. Ssssschloooosssss. Hundra kronor. Köp den. Drick den själv. Njut som faaaaan.
tisdag 5 april 2011
Faktiskt lite äckligt
Ibland blir man besatt av sin egen kropp. Ibland är det på ett ganska normalt sätt: Suck... jag borde träna och ibland står man där framför spegeln och försöker trycka ner öronen för sitter inte mina öron sjukt högt på mitt huvud?
Just nu tycker jag det låter för mycket när blinkar. Det låter... jag vet inte riktigt, för högt? Som om det är klibbigt fast det inte är det.
Tyvärr kommer jag aldrig få något klart svar för varje gång jag frågar "tycker du att det här låter konstigt" och lutar mig fram och blinkar väldigt nära någons öra får jag bara svaret "näh, men det är väldigt konstigt. och lite äckligt."
Får nog hålla med. Tanken på högljudda blinkningar är en en överraskande äcklig grej. Ögonlock som fladdrar kokett borde inte låta.
En annan sak som händer med mina ögon just nu är att det rycker i vänstra öga. Det brukar mitt vänstra öga göra när jag är trött/stressad/uppspelt/helt neutral. Ett ganska diskret problem faktiskt, känns mer än vad det syns men det känns som om hela världen kan se att mitt vänstra öga har fått fnatt.
Så när väl mitt öga börjar rycka är jag så pass osmidig att jag genast utbrister (mitt i konversation om till exempel cykelställ): "DU KANSKE UNDRAR VARFÖR MITT ÖGA ÄR SÅ KONSTIGT!?!"
Och min konversatörspartner: "Nej? Vänta, du tänker väl inte blinka högljutt i mitt öra igen?"
Just nu tycker jag det låter för mycket när blinkar. Det låter... jag vet inte riktigt, för högt? Som om det är klibbigt fast det inte är det.
Tyvärr kommer jag aldrig få något klart svar för varje gång jag frågar "tycker du att det här låter konstigt" och lutar mig fram och blinkar väldigt nära någons öra får jag bara svaret "näh, men det är väldigt konstigt. och lite äckligt."
Får nog hålla med. Tanken på högljudda blinkningar är en en överraskande äcklig grej. Ögonlock som fladdrar kokett borde inte låta.
En annan sak som händer med mina ögon just nu är att det rycker i vänstra öga. Det brukar mitt vänstra öga göra när jag är trött/stressad/uppspelt/helt neutral. Ett ganska diskret problem faktiskt, känns mer än vad det syns men det känns som om hela världen kan se att mitt vänstra öga har fått fnatt.
Så när väl mitt öga börjar rycka är jag så pass osmidig att jag genast utbrister (mitt i konversation om till exempel cykelställ): "DU KANSKE UNDRAR VARFÖR MITT ÖGA ÄR SÅ KONSTIGT!?!"
Och min konversatörspartner: "Nej? Vänta, du tänker väl inte blinka högljutt i mitt öra igen?"
måndag 4 april 2011
Färdades längs cykelvägarna som en optisk illusion. Jag cyklade vingligt och långsamt men mitt hår (som kan beskrivas som något "swooshigt!") gjorde att det såg ut som jag cyklade snabbt.
Folk blev nog förvirrade kan jag tänka mig. Ungefär som när jag såg en tjej som gick i vanlig takt men hon hade eldflammor på byxorna så det såg ut som hon gick jättesnabbt. Som en raket. Fast långsamt.
Jag var i alla fall förvirrad men det blir jag i och för sig av mycket. Som till exempel Livet. Att leva däremot tycker jag är enkelt.
Vi kanske ska sätta punkt där innan jag börjar hylla surdegsbröd.
PS. Surdegsbröd är ofantligt gott. Åt tre skivor imorse med god ost på. DS.
PS2. Försent. DS.
Folk blev nog förvirrade kan jag tänka mig. Ungefär som när jag såg en tjej som gick i vanlig takt men hon hade eldflammor på byxorna så det såg ut som hon gick jättesnabbt. Som en raket. Fast långsamt.
Jag var i alla fall förvirrad men det blir jag i och för sig av mycket. Som till exempel Livet. Att leva däremot tycker jag är enkelt.
Vi kanske ska sätta punkt där innan jag börjar hylla surdegsbröd.
PS. Surdegsbröd är ofantligt gott. Åt tre skivor imorse med god ost på. DS.
PS2. Försent. DS.
Det blir bara bättre och bättre...
Vaddå "så att säga"!?! Ditt sorgeår är inte över än. Jag börjar faktiskt bli genuint upprörd för att Fantomen lämnade sina barn hos president Lamanda för att kunna jaga priater och finna sig själv. Vad hände med den Fantomen som jag minns? Han som bara drack mjölk och tog med sig Kit och Heloïse på söndagsutflykt till Eden?
Okej, han tror att Diana är död men då är det väl ännu värre att han överger sina barn ifall han tror deras mamma är död. Kit eller Heloïse kommer att bli den Fantom vars föräldrakomplex är större än Batmans. Det här vet jag inte säker men man kan spekulera.
Dessutom tycker jag inte att Fantomen ska uppmuntra kapten Savarna. För jag menar, när som helst kan hon-
FLIPPA UT! HON FLIPPAR UT TOTALT!
Vet inte om jag är lite besviken på att den indiska kaptenskan som jagar pirater och slåss mot alligatormän plötsligt har blivit en brud som skulle kunna tävla med Bertie Woosters förföljare. Fast samtidigt är det här den roligaste dialogen jag läst på länge:
Kit/Heloïse: Det här ska vi berätta för mamma!
Savarna: *tankebubbla* Så de har ändå en mor... ?
Om det blir film av Fantomen så vill jag att kapten Savarna ska vara med. Hon kommer vara den bästa (något obehagliga) sidekicken någonsin.
söndag 3 april 2011
Åh Wilmer...
Har handlat film noir. The Maltese Falcon och The Big Sleep. Två filmer med Bogart som spelar Sam Spade och Philip Marlowe. Har faktiskt inte sett en Marlowefilm ännu eller läst Raymond Chandlers deckare. Ska bli intressant att se på vilket sätt Spade och Marlowe skiljer sig åt... eller om de ens gör det. Hur som helst kommer jag i alla fall få njuta av Bogie (en del stavar det Bogey men Bogart själv stavade sitt smeknamn Bogie - Intressanta Fakta TM)
När jag får hem dem ska jag sitta i ett nedsläckt rum och bli randig av ljuset som silas genom persiennerna. (Anteckning: Skaffa persienner till vardagsrummet) Sen ska jag kanske också titta på filmerna.
Andra Intressanta Fakta TM: Elisha Cook som spelar Wilmer i The Maltese Falcon var en skådespelare som hade en lönsam skådespelarkarriär. Han spelade för det mesta fega skurkar eller mesiga olycksfåglar. Han gjorde det bra. Han hade sin grej och utförde den snyggt och prydligt. När han dyker upp i en film kan man vara rätt säker på att det kommer att gå dåligt för hans karaktär. Hans karaktärer brukar ha tur om de enbart är gravt traumatiserade när filmen är slut.
Eftersom det är ganska lätt att blanda ihop en karaktärsskådespelares typer med skådespelarens egna personlighet har jag fått en bild av Cook som en lite menlös figur och Bogie som en man som knappt kan steka ett ägg utan föra en hårdkokt monolog.
Nu när jag läst lite mer om dem har jag fått en ny bild av dem. Bogart till exempel gick länge och oroade sig över ålderskillnaden mellan honom och Lauren Bacall.
Och Elisha Cook var uppenbarligen ett mystiskt väsen. När han inte spelade in film bodde han i bergen där han fångade forell i forsen. När Hollywood behövde en skurkaktig usling kontaktade de honom och Cook tog sig ner från bergen och gjorde sin grej och sen drog han sig tillbaka till bergen för att fånga forell igen.
John Huston (regissören till The Maltese Falcon) beskrev det så här:
"[Cook] lived alone up in the High Sierra, tied flies and caught golden trout between films. When he was wanted in Hollywood, they sent word up to his mountain cabin by courier. He would come down, do a picture, and then withdraw again to his retreat."
Jag tänker mig att man använde sig av någon form av gigantisk strålkastare för signalera att de behöve Cooks expertis. Eller så hade de en form av hemlig ritual för att tillkalla honom och Cook kände liksom av det, stannade bara upp med en forell i handen och sa: "There's a need for me." vänder sig till sin hustru Peggy, "Smoke me a kipper, I'll be back for breakfast." och sen kastade han sig på sin ståtliga springare och red ner till Hollywood.
Det här är inget jag vet säkert men man kan spekulera. Det får man.
Annars...
Igår var vi och dansade till utländska toner på Katuschka. Det var länge sen jag hade så svårt att lämna en klubb. Tyvärr tappade jag min bananbrosch jag fick av Anna. Det är mycket sorgligt för det var en fin bananbrosch. Om ni hittar ett bananformad ting på Kalmars golv så får ni gärna höra av er. Den är saknad.
Och avslutnings vis...
Men för guds skull, Fantomen, håll det inom tankebubblan och säg det inte högt för vem vet vad som kan hände. Savarna kommer antagligen flippa ut och jag menar verkligen flippa ut...
Till påsk ska jag åka till föräldrahemmet och mina föräldrar har Svenska Dagbladet. Därför kan ni vänta er en hel del Fantom inom en inte alltför avlägsen framtiden.
Ni har tillåtelse, kära läsare, att spontant utbrista "hurra, hurra, hurra!"
Spontanitet har faktiskt sin tid och plats.
När jag får hem dem ska jag sitta i ett nedsläckt rum och bli randig av ljuset som silas genom persiennerna. (Anteckning: Skaffa persienner till vardagsrummet) Sen ska jag kanske också titta på filmerna.
Andra Intressanta Fakta TM: Elisha Cook som spelar Wilmer i The Maltese Falcon var en skådespelare som hade en lönsam skådespelarkarriär. Han spelade för det mesta fega skurkar eller mesiga olycksfåglar. Han gjorde det bra. Han hade sin grej och utförde den snyggt och prydligt. När han dyker upp i en film kan man vara rätt säker på att det kommer att gå dåligt för hans karaktär. Hans karaktärer brukar ha tur om de enbart är gravt traumatiserade när filmen är slut.
Eftersom det är ganska lätt att blanda ihop en karaktärsskådespelares typer med skådespelarens egna personlighet har jag fått en bild av Cook som en lite menlös figur och Bogie som en man som knappt kan steka ett ägg utan föra en hårdkokt monolog.
Nu när jag läst lite mer om dem har jag fått en ny bild av dem. Bogart till exempel gick länge och oroade sig över ålderskillnaden mellan honom och Lauren Bacall.
Och Elisha Cook var uppenbarligen ett mystiskt väsen. När han inte spelade in film bodde han i bergen där han fångade forell i forsen. När Hollywood behövde en skurkaktig usling kontaktade de honom och Cook tog sig ner från bergen och gjorde sin grej och sen drog han sig tillbaka till bergen för att fånga forell igen.
John Huston (regissören till The Maltese Falcon) beskrev det så här:
"[Cook] lived alone up in the High Sierra, tied flies and caught golden trout between films. When he was wanted in Hollywood, they sent word up to his mountain cabin by courier. He would come down, do a picture, and then withdraw again to his retreat."
Jag tänker mig att man använde sig av någon form av gigantisk strålkastare för signalera att de behöve Cooks expertis. Eller så hade de en form av hemlig ritual för att tillkalla honom och Cook kände liksom av det, stannade bara upp med en forell i handen och sa: "There's a need for me." vänder sig till sin hustru Peggy, "Smoke me a kipper, I'll be back for breakfast." och sen kastade han sig på sin ståtliga springare och red ner till Hollywood.
Det här är inget jag vet säkert men man kan spekulera. Det får man.
Annars...
Igår var vi och dansade till utländska toner på Katuschka. Det var länge sen jag hade så svårt att lämna en klubb. Tyvärr tappade jag min bananbrosch jag fick av Anna. Det är mycket sorgligt för det var en fin bananbrosch. Om ni hittar ett bananformad ting på Kalmars golv så får ni gärna höra av er. Den är saknad.
Och avslutnings vis...
Men för guds skull, Fantomen, håll det inom tankebubblan och säg det inte högt för vem vet vad som kan hände. Savarna kommer antagligen flippa ut och jag menar verkligen flippa ut...
Till påsk ska jag åka till föräldrahemmet och mina föräldrar har Svenska Dagbladet. Därför kan ni vänta er en hel del Fantom inom en inte alltför avlägsen framtiden.
Ni har tillåtelse, kära läsare, att spontant utbrista "hurra, hurra, hurra!"
Spontanitet har faktiskt sin tid och plats.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)