Trrrrrrrrrrrrrron *ljudet av Rinzler som spinner*

Så blev det äntligen av. Jag och Lisa aka Taco gick och såg Tron: Legacy. Vet inte riktigt hur jag vill beskriva den här filmen. Vad är det för ord jag söker... ett enda ord (eller kanske två) som på en gång förklarar exakt hur jag känner inför den här filmen. HM! Vad kan det vara... hm!

Åh. Just det. AWESOME-SAUCE!

Tar ett djupt andetag för att lugna ner mitt lilla nördhjärta som pickar som en liten småfågel i bur.

Okej. Den var inte lika mysig som den första filmen men det visste jag att den inte skulle vara. Men det fanns en hel del annat som jag kunde bli till mig över (DAFT PUNK!!!):

- Jeff Bridges som Kevin Flynn igen. Denna gång kändes det som "Lebowski fast på internet"... om ni förstår vad jag menar. Han satt och mediterade på kuddar, gick runt i vita rockar och var barfota samt sa: "You're messing with my zen."

- DAFT PUNK! Hahaha... öm... ja. Vill påpeka att jag var mycket behärskad när de dök. Mitt nördiga glädjetjut kunde knappt höras ("iiiiiiihhhhh!") och... öm, deras soundtrack var mycket bättre tillsammans med filmen. Bäst var det när man verkligen, verkligen hörde att det var Daft Punk och inte någon random orkester.

- The Big Bad's lakej, Rinzler, var en typ med motorcykelhjälm som öm... jag tror att ljudet han gav ifrån sig skulle likna typ... myrornas krig på teve men det lät mer som att han spann. Hela tiden. Förväntade mig nästan att han skulle börja stryka sig mot folks ben och ha sig. Av någon anledning gjorde det filmen så mycket bättre när jag bestämde mig att Rinzler var en stor katt som bara behövde lite kärlek i sitt digitala liv.

HAR JAG NÄMNT ATT DAFT PUNK VAR MED!?! Har jag det? Tåls att säga igen för jag älskar Daft Punk. I mitt huvud brukar Daft Punk hänga med Deadmau5 och Sebastien Tellier och har galna, tokroliga äventyr ihop.

- Alla referenser till den första filmen. Den enda jag saknade var förklaring till varför Trons flickvän Yori inte var med i filmen eller varför hon inte ens nämndes. I första filmen hade de den finaste "vår kärlek är starkare än all form av hjärntvätt, omprogrammering, Master Control Programs i världen"-scen.

- Saknad också figuren Bit från första filmen. För det är kanske den bästa dialogen. Någonsin. Säger vi.
Flynn: Hey! Hold it right there!
Bit: Yes.
Flynn: What do you mean, "yes"?
Bit: Yes.
Flynn: Is that all you can say?
Bit: No.
Flynn: Know anything else?
Bit: Yes.
Flynn: Positive and negative, huh? You're a Bit, aren't you?
Bit: Yes.
Flynn: Well, where's your program? Isn't he going to miss you?
Bit: No.
Flynn: I'm your program?
Bit: Yes.
Flynn: Another mouth to feed...
Bit: Yesyesyesyesyes!

- Sen var det här med en klubb som ägdes av David Bowie från sin Ziggy Stardust-fas och där Daft Punk var DJ-program. Konstigt men bra.

Den enda som var dåligt var publiken bakom mig och Lisa. DE HÖLL ALDRIG KÄFTEN! Jag vet, ingen ny grej direkt att klaga på folk som pratar på bio men det är så infernaliskt irriterande. Speciellt om det rör sig om idioter. Det är en sak att behöva fråga vad som händer om man inte fattar filmen. Okej. Visst. Det är en helt annan sak att tro att man är så otroligt, kvick och roliga att man bara måste kommentera i princip varenda scen i filmen.

Ursäkta? Jag minns verkligen inte att jag slog på DVD-kommentarsspåret. Oh. Snap.

... men nämnde jag att Daft Punk var med? För de gjorde allt bättre och stillade min ilska. Daft Punk är balsam för själen.

Övrigt
Anledning till att Ugglan Larsson aka Lindormen är min sämsta och bästa vän.

Sämsta vän för att hon tyckte att jag skulle gå ut så här:

Hon försökte tvångs-spraya mig... det var hemskt.

Bästa vän för att hon tyckte att jag skulle gå ut så här:

Det var ett bra skämt. Och det här är faktiskt bara en nedtonad version av frisyren. De n kan se så mycket hemskare ut. Den kan vara så fruktansvärd att det gör ont att titta på den så jag ville inte skrämma känsliga läsare.