Kära vänner, älskade trätosystrar samt bröder... fiender som jag älskar att hata och en i del fall... hatar att älska. Jag vill att ni ska veta att jag önskar var och en av er en riktigt God Jul.
För... hörni, det ändå jul nu. Jul, hörni. Blir tårögd bara att skriva det här. Haha, tänker ni, den där Hanna och hennes ständiga hyperboler, överdrifter och tautologier.
Fast nej, hörni. På riktigt. Här rullar det feta tårar ner för mina mandeloljade kinder. Kunde ha varit en sån där torgtavla. Ett litet pekoral är jag men det kan inte hjälpas. Jag är en så kallad julentusiast.
Ibland försöker jag presentera mig själv som den typen av julfirare som får besök av tre spöken natten till julafton. Ni vet, Charles Dickens. "Vill du se ditt förflutna, ditt nu och din framtid?" frågar de och man bah: "Varför då? Jag har ju Netflix."
Men i år insåg till fullo hur hårt julen drabbar mig och hur lätt jag blir lite julreligiös. Det räcker med att jag hör "Det strålar en stjärna" eller "We wish you a merry christmas" så blir jag lite sådär svettig i ögonen.
"Åh Jesus," snyftar jag, "Jesus, you crazy kid. Du dog på korset för oss alla," torkar en tår. Eller "Lucia, you crazy kid. Du äh.... stack ut dina ögon av anledningar jag inte riktigt förstår men..." tappar tråden.
Äh Lucia, du visste nog vad du gjorde. Såatteh... strut your stuff, Lucia, strut your stuff! Eller inte. Du behöver inte strut your stuff om du inte vill. Kanske är det liksom hela din grej. Du hade stuff to strut men valde att ej strut. Din ödmjukhet är en inspiration.
För står det inte i skriften (År 1538 upplagan beställd av Henrik VIII):
"And lo! The Lord did create the Town.
And on the seventh day the Lord made his people hit the Town, to paint it red and to strut the stuff the Lord hath blessed them with.
And his people said 'O Lord we art tired from all this strutting of the stuff thou hath blessed us. We wish to reflect upon our stuff. Perhaps work on our moves. Maybe order a pizza and just spend a whole day watching Vem Vet Mest.' And the Lord saw that it was good.
'I'll see you next sunday?' the Lord did ask his people.
And his people answered 'Do not call us. We will call you.'"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar