Det känns som allt börjar att falla på plats nu. Speciellt då vi nu har ett hem där vi kan sitta ner då vi äter frukost, lunch och middag. Det är varmt och det kommer varm vatten ur kranen (inte en helt självklar sak här) och Lexy, vår rumskamrat, är inte galen.
I onsdags då vi flyttade höll jag på att mörda vår hyresvärd. Den hälsningen han gav mig då jag kom ner för att äta frukost var; "Du borde inte äta så mycket. Det är inte bra för dig."
Jag stirrade på honom där jag stod med en macka i ena handen och inget kaffe i den andra (vattenkokaren var sönder och jag hann inte koka upp på spisen så jag var extra retlig.) Är det bara jag eller är det en jätte konstig sak att säga till någon man knappt känner? Tror han att jag är en guldfisk som äter och äter tills jag dör... eller tycker han bara att jag är tjock? Blev mållös och vredgad.
Dock blidkades jag av det faktum att han var otroligt sur när vi flyttade vilket gjorde att båda jag och Sara blev kvittrande trevliga mot honom. Sara log till och med.
Vi tror att han inte riktigt fattade att vi verkligen skulle flytta. Under de senaste veckorna har han försökt muta oss genom att köpa ett flertal kryddhyllor och sagt att vi ska bli en familj. Det skrämde oss snarare. Jag menar, vem äger egentligen tre identiska kryddhyllor med exakt samma kryddor?
När vi lämnade huset och insåg att vi aldrig mer skulle behöva återvända brast vi både ut i skratt. Då kom det lilla gänget av tioåringar och vi blev rädda att de skulle kalla oss "Darling" eller "Love" igen så vi stack.
Ska försöka lägga upp lite bilder snart. Jag har en fin bild av en nu död vulkan och en kanon som heter Mons Meg... som för övrigt låter som en transformer... Monster Megatron?
1 kommentar:
HAN kan va tjock! du är ju agyness deyn för böfvelen. och supermodeller är inte tjocka, det har jag sett på top model.
Skicka en kommentar