Sara fixar med så kallade datorspel. Detta tycker jag är mycket coolt. Förstår däremot inte särskilt mycket. Hon har försökt att förklara vad hon egentligen jobbar med flera gånger men varje gång...
... varje gång polygoner, trianglar och rendering the source image blappityblah image dump square maps kommer på tal är det som någon trycker på en knapp i mitt huvud. Mitt jag kastar loss och bara svävar bort på medvetandets hav och... och är det så här det är för alla andra när jag aldrig slutar pladdra? Har lite dåligt samvete plötsligt... nej, vänta... nej, det vara bara en nysning. HAHAHA JAG ÅNGRAR INGET!!!
Sara och jag har gjort det mesta tillsammans. Vi har ridit (tills jag kom på att jag är rädd för hästar), vi har dansat folkdans (det är fortfarande coolt, vet du hur många olika handfattningar det kan finnas i en enda dans? näh, just det, skulle inte tro det, va ), gått på målarkurs, gått på flöjtkurs (läs: sara spela flöjt, jag följde bara med eftersom vi hade målarkursen efteråt. läraren trodde hela tiden att jag vara saras konstiga tvillingsyster som ingen ville prata om som satt längst bak i rummet och spelade på mitt gameboy, gotta catch 'em all ni vet) och vi har även spelat en hel del spel tillsammans. Datorspel kan man kalla det pga det är vad det är. Alltfrån gemensam Simfamilj till gemensam jedikrigare som vi turades om med att spela med.
De flesta spel vi körde tillsammans var tänkt för en spelare i taget men vi delade systerligt. Förstår inte hur vi lyckades utan att börja bråka om vem som fick spela mest... eller jo, det vet jag. Sara är den ödmjukaste människan jag känner och hennes tålamod är oändligt. Hennes tålamod får Moder Theresa att verkar hetsig.
Det var så det gick till... plus att jag gillade göra tråkiga saker i spelet som att gå igenom långa dialogträd, tråkla med utrustningen och Sara visste hur man gjorde svåra/läskiga/grejor som att vinna över bossen. När det blev en bossfajt brukade jag ofta ligga i fosterställning på golvet pga panik. OBS. Ej ett skämt sorgligt nog.
Det enda som hotade att krossa Saras tålamod var när det här hände. Eller rättare sagt varje gång vi spelade Elder Scrolls: Morrowind. Ett spel där man kunde ta av och på kläder hur mycket man ville. Det här med nakenhet. För frestande.
Jag: Kan man byta kläder på sin gubbe?
Sara: Ja- NEJ. Hanna... nej.
Jag: Vaddå? Undrade bara om man kunde ändra- Oops nu la jag alla våra vapen på marken.
Sara: Nej. Hanna. Låt bli.
Jag: Okej jag ska inte- HALLÅ alla våra misc items. På marken. Hoppsan. Plus våra herbs. Hoppsan.
Sara: Vad håller du på med?
Jag: SHUSH JAG VET VAD JAG GÖR OK?!?!
Sara: Hanna... jag är inte säker på att du vet vad du gör.
Jag: Sssssssshuuuussssshhhh...
Sara: Ta bort din hand från tangentbordet.
Jag: Sssshush!
Sara: Våga inte klicka-
Jag: FÖRSENT VI ÄR REDAN NAKNA MWAHAHAHA!
Sara: Har du sparat innan i alla fall?
Jag: ...... ömmmmmm....
... och sen flyttade hon till Malmö.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar