Oroar mig för alla dessa överraskande frostnätter som överrumplar odlarna. Kommer vi få några jordgubbar denna sommar? Det är Frågan med stor F. En sak är i alla fall säker, jordgubbarna vi får i år kommer vara överrumplade. Fullkomligt överrumplade.
En annan sak jag tänker på är min korta semester. Det kändes som semester för jag ägnade inte min uppsats en enda tanke när jag var i Stockholm förra helgen. Det var bara fina grejor hela tiden. Balkonghäng, dansant fest och seriefestival eller var det mässa? Hur som helst gjorde jag av med en hel del kosing. Ville göra av med så mycket mer pengar. Ville ha allt. Var tvungen att slita mig från en box med alla volymer av Scott Pilgrim (en liten tanke: är inte Scott Pilgrim vår generations Unge Werther? fast tillskillnad från Werther tar sig Pilgrim i kragen)
Och så en sak... har tänkt ut ett fenomenalt slut på min film: Eftersom det är en tidsmaskin som exploderat får Lucidor chansen att se in i framtiden och då inser han att om han inte dör i duellen med Arvid Storm så kommer Edvard Munch aldrig att blid född. FLÄMT! Lucidor offrar sig för konsten. Tårar, hjärtesorg... Stiernhielm, Margareta och hon där han var kär i lämnas förkrossade. Lucidor lämnar dem med några ord i stil med: "Sörj mig icke ty jag dör inte, jag blir ett med legend!"
PS.Har ni tänkt på att detta blogginlägg har samma struktur som Armeniens bidrag i Eurovision? Tre olika delar som inte verkar ha nåt med varandra att göra. Allt som behövs är en trallvänlig refräng. Kanske kan jag också bli en sån där musiker. DS.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar