Eller jo för just nu hände en sak som jag känner att jag måste dela med mig av. Det är lite som den gången när jag knöt fast mig själv i mina skor. Ni kan ju ta och kalla mig Professor Tankspridd för idag har jag ärligt talat förtjänat den titeln.
Gick till ICA Väst med Lisa B. Vi handlar det vi ska. Precis innan vi ska gå till kassorna kommer jag på att jag glömt en Mycket Viktigt Grönsak till min gryta och rusar i väg.
Går och hämtar denna Grönsak.
Går tillbaka till kassan. Står i kö.
Drömmer mig bort och börjar tänka på vad jag ska skriva när jag kommer hem.
Det blir min tur. Jag betalar.
Jag packar ner mina saker.
Jag går iväg från ICA Väst, fortfarande med en drömsk min och tankarna uppe bland molnen. Mobilen ringer. Det är Lisa. Hon frågar var jag är.
Jag svarar: Öm äh... jag gick... för jag trodde du hade gått... för det skulle jag gjort?
Fast sanningen var ju att jag i ögonblicket Lisa ringer inser två saker:
1) Att jag inte gått ensam till ICA. Att jag gått dit med en annan person.
2) Att denna person var Lisa B.
3) Att jag helt glömt bort henne och gått iväg och lämnat henne på ICA.
Det där var tre saker, kanske en vaken läsaren upptäcker, men i det ögonblicket var jag extremt förvirrad och lite skamsen. Inser att min VITA LÖGN inte gjorde saken bättre.
Faktum var att det bara GJORDE SAKEN VÄRRE.
Suck.
Tänker att jag får förklara för Lisa när vi ses i Kråkan.
Går hem. Försöker låsa upp dörren. Det går trögt. Kör in nyckeln hårdare, rycker i dörren.
Sneglar ner på namnskylten. Ser att det inte bor någon Passion i den lägenheten. Inte ens någon "Hansson&Larsson Detektivbyrå".
Det är nån Monica.
Jag känner ingen Monica.
UPPENBARLIGEN HAR JAG HAMNAT I EN ALTERNATIV TIDSLINJE DÄR JAG ALDRIG FLYTTADE TILL UPPSALA!
... eller så har jag gått vilse i mitt egna bostadsområde. Det är sorgligt nog den sannolika förklaringen.
Just another day i det Passionska livet.
Det är som ett skenande tåg för det mesta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar