Inside the Geek's Freezer

I lördags när jag och Fanny hade handlat på Glasbanken kom en rufflig, äldre herre fram till oss.

Han luktade surt och försökte lägga armen om oss och började mumla "det är så roligt att vi är polare, va, bästa vänner..."

Fanny och jag ser obekväma, ler stelt och skakar av oss honom och går iväg snabbt.

Jag: Öm va... fick du precis en ny vän?
Fanny: Nej, nej, det var din vän.
Jag: Åhnä, försök inte, helt klart var det dig han ville bli vän med. Du är en solklar Tia och jag är bara en ödmjuk sjua.
Fanny: (med en lite för oironisk ton) Fast jag trodde han kände dig.
Jag: URSÄKTA!?!

Sen kanske ska det nämnas att min första reaktion var panik: "Han vill åt mitt vin DET FÅR HAN INTE det är mitt MITT!"

Såatteh... jag kan förklara... nej, det kan jag inte.