Fjärrsyn

För ett tag sen försvann internet för oss... jag minns det som igår... vilket inte i och för sig inte är så konstigt eftersom det var igår. Hrm.

Tillbringade därför en kvart på balkongen där jag skrek ut min sorg: ”Ett järtecken! Ett järtecken! Jordens undergång och gratismackorna är nära förestående!”
Domedagsprofeten: Hörru! Det där är mitt jobb!
Jag: Och om du sköte det skulle jag inte behöva stå här som ett fån och bara så du vet har jag fortfarande inte fått min gratismacka!
Domedagsprofeten: För sista gången! DET BLIR INGA MACKOR!
Jag: Skrik inte unge man, jag är inte blind.
Domedagsprofeten: Vänta… va?
Och resten av världen: Jaha, låter som Flogstas uppkoppling försvunnit igen.
Och resten av resten av världen: Hurra! Då kommer de säkert börja baka en massa delikatesser på grund av uttråkning! (tar ivrigt på sig haklapp)*
*I den delen av världen slog aldrig bordsskick igenom som trend. ”Vi kör på barbari vi,” säger de där, ”Funkar för mig, funkat för min far, funkade för hans farfar… funkade dock inte för min farfars far men så var det ju så att han inte hade några armar såatteh… en rolig historia finns faktiskt där tro det eller ej.”

Åter till mig: Gick in igen efter min lilla verbala seger mot domedagsprofeten (otroligt dryg man det dör). Var dock fortfarande uttråkad och allt hopp tycktes vara ute men så plötsligt gjorde jag en fantastisk upptäckt. I vårt vardagsrum stod en elektronisk pryl som jag tidigare inte brytt mig om särskilt mycket. Man slog på den med en extern dosa OCH DET VAR SOM JAG DOPPAT HUVUDET I MIMERS BRUNN!

Under av under. Låt mig berätta för er om televisionen (gör citationstecken i luften samtidigt som jag skriver… det är ganska svårt… men jag tycker det är enkelt)
Det fanns ett utbud på television av… olika frekvenser? På varje frekvens fanns i sin tur ett utbud av olika underhållningssegment. Man kunde inte pausa eller hoppa fram utan alla serverades som det var med ett par avbrott.
Man kunde inte heller välja när man ville titta och på vad. De kom alla i en förutbestämd turordning. Kanske en kronologisk ordning? En för mig okänd hierarki? Får forska vidare.

Först såg jag ett segment som handlade om lejon på savannen. DET VAR FANTASTISKT! De fällde en buffel EN HEL BUFFEL? Kan ni tänka er? Och är det bara jag eller ser inte de där fällda bufflarna sjukt aptitliga ut? … det kanske bara är jag.

Sen kom ett segment om trädgårdar i en mytisk fantasivärld kallad… England. I denna magiska värld centrerade alla människors liv kring vackra trädgårdar. TRÄDGÅRDAR! Har ni någonsin hört något så knasigt? Alla ville få med sin trädgård i den Gula Boken får då… då fick man ta emot besökare att tjäna pengar åt välgörenhet.
Paret som det handlade om hette typ Lynn och Steve… jag vet inte men jag tänker att karaktärerna måste kännas mänskliga, gjorda av kött och blod, därför hittar jag på namn i brist på bättre minne.
I alla fall, Lynn och Steve hade kämpa hårt, så hårt för att skapa sin trädgård OCH SEN FICK DE VARA MED I DEN GULA BOKEN! Ack så rörande… de blev bara SÅ GLADA att det knappt var sant. Kan två vanliga människor bli så glada? Uppenbarligen.
Ni skulle ha sett trädgården… det fanns en damm! En damm med en liten groda som spruta vatten rakt upp i luften. Otroligt. En groda... vad ska de hitta på härnäst?
Ledaren för trädgårdssegmentet sa att alla besökare lämnade Lynn och Steves trädgård med ett leende på läpparna och det är bara SÅ FINT eller möjligen en masspsykos… jag vet inte.

Åh men jag har sparat det bästa till sist. Det kom ett segment på frekvens nummero deux, hette nåt i stil med Aktuellet eller Rapport. Ett sorts surrealistiskt program där en man stod i ett konstigt rum och berättad saker som hade hänt och sen flimrade en massa bilder förbi och OCH DET VAR DET ROLIGASTE JAG SETT.

Vågar jag påstå att det var roligare än ”i like turtles”-kilen? Mycket, mycket möjligt.

Allt gick till en början ganska segt till men så plötsligt tittade nyhetsmannen in i fel kamera och när han upptäckte det blev han lite brydd vilket gjorde att han råkade säga fel namn på en reporter som de skulle prata med. HAHA.

Vänta det kommer mer!

När det sedan skulle prata med reportern via telefonlänk, ja, DÅ GICK DET INTE. Oj. Ojojoj. Tänker ni säkert nu. Jag vet att jag gjorde det. Hur ska det gå nu?

Nyhetsmannen var dock lugn som en filbunke, han ursäktade de tekniska svårigheterna och sa att vi skulle få set ett Inslag istället. Han stirrade in i kameran. Jag stirrade tillbaka. Hans neutrala min började rubbas. Jag stirrade vidare. INSLAGET KOM ÄNDÅ INTE. Trots att han hade sagt att det skulle komma ett inslag. Hur galet var inte det?

Han log ett snabbt o snett litet leende och sa: ”Eller?” Då kom inslaget.

Haha. Comedy gold.

Hoppas verkligen jag hinner se fler avsnitt och hoppas att jag inte missat många avsnitt. Varför har ingen berättat för mig om television tidigare? Det är fantastiskt, behöver inte ens leta upp underhållning aktivt. Behöver bara passivt ta emot. Tacka och le.

Har nu också hittat en kodnyckel till denna mystiska turordning. Enligt den så kommer det komma en kortfilm om en kvinna med glasögon. Den ska jag se.