lördag 31 juli 2010

Ännu en dag

Igår när jag gick fick jag en sten i skon och tänkte: "Neeeeeeeeeejjjjjoooo jag låter den vara kvar där den är. Kanske blir det lite mer spännande att gå då."

Mitt liv är åh-så-mediokert.

Öh... förutom att jag har det bästa jobbet.

Visst det är lite stressigt och ibland känns allt som en lite galen karusell (fast en kul sådan som man inte lämnar med ett grönt ansikte) men vi har de bästa fikapauserna och luncherna. Vi snackar sockerkaka. Sockerkaka...

Och när nån går på semester blir det lite fest. Med pizza och glass. Ni kan tänka er att det blir ett par sådana fredagar eftersom det är sommar. Lite barnkalas för att göra vardagen lite lättare.

Det hjälper. Speciellt när det kommer galna patienter. Tyvärr är det inte crazy bananas patienter utan bara crazy.

Nu blev jag sugen på banankaka eller bananbröd. Nåt med banan i.




För man kan aldrig ha för mycket Wonder Woman eller Kate Beaton. Hon är ett geni den kvinnan. Mest för att när folk började skicka långa, pretto mejl till henne om om hur allmänbildande, djupa och intellektuella serier hon gjorde var hennes reaktion att göra en serie om en tjock pony. Och resultatet blev Den Bästa ponyserien i hela världen. Den Bästa. Och den har inte ens en höfttatuering.

Inga kommentarer: