Vet ni vad jag gör liiiiiite för ofta?
Kommer inte ihåg vad folk heter. Ibland är det oskyldiga misstag som att inte komma ihåg om någon heter Sofi eller Sofia och det löser man lätt genom att ljuda fram namnet samtidigt som stirrar stint på personen ifråga för att se när man träffar rätt. (Sssååfffiii...........aaaaaaahhhh?)
För det mesta är det dock så att jag helt enkelt missar vad folk heter och sedan går det för långt tid för att jag ska kunna fråga utan att det känns konstigt. Men det är inte för att inte bryr mig om andra människor, inte alls, utan för att jag alltid måste koncentrera något ofantligt när jag ska mig mitt eget namn under presentationsrundor.
...... annars finns det risk att jag bara upprepar den andres namn så egentligen är det mest synd om mig och inte om alla oviktiga människor som både känner sig kränkta och stötta för att jag inte har tid eller ork att komma ihåg deras obetydliga namn samt existens!
..... eller äh... jag menar... vad jag ville säga var......... det är inte rättvist att jag ska behöva komma ihåg vad vanligt okreativt folk heter när jag för det mesta befinner mig i en kreativ fas? Gör livet lite lättare för ett stackars kvinnligt geni och bär en namnlapp.
Jag är i en enorm kreativ fas just nu. Bara förra veckan lyckades jag faktiskt skruva fast två sängben helt fel. Helt fel. Två gånger. De flesta skulle bara göra samma fel en gång och lära sig av sina misstag men inte jag! Jag är ett geni och står över sånt där. Jag gör minsann om ett misstag minst två gånger. MINST! That's how I roll. Intellectual without a cause och allt det där.
P.S. Jag har en öl i ena handen och skriver det här med andra och känner mig så där lagom mycket som Hunter S Thompson. Fast utan drogerna, skärmmössan och shortsen för de är i tvätten. Shortsen alltså. Vore konstigt om jag försökte tvätta min skärmmössa och droger i en tvättmaskin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar