torsdag 4 augusti 2011

Den kreativa fasen är ett ett dubbeleggat svärd

Min fantasi löper amok. Försöker stoppa den. Kan inte.

Hör bankande ljud nedifrån källaren och tänker:
- Hm. Det är nog värmepannan. Antagligen värmpannan. Mmmjupp. Vääääääääärmepannan. ELLER! Eller... när husen byggdes så var det en kvinna som begravde sitt döda barn i husgrunden och nu är det den odöpta anden som bankar mot tegelväggen. Kan vara det. Eller värmepannan. ELLER EN SPÖKBEBIS. Man vet aldrig.

Fast man vet oftast att det inte är en spökbebis men försök övertyga min Kreativa Fas om detta. Den bara hittar på en massa. Försöker få den att förstå att en gammal kvinna som irrar runt på kyrkogården mitt i natten är för det mesta... en gammal kvinna som irrar runt på kyrkogården mitt i natten och du borde hjälpa henne istället för att stå och fåna dig med: "Åååååhhh osaliga ande, vad är det som fattas dig?"
Förvirrad åldring: Jag vill bara gå hem... varför kastar du ris på mig? Dagens ungdom.
(OBS. Har bara hänt en gång att jag trott att en åldring var en kinesisk vampyr. EN GÅNG! Folk kan aldrig låta en glömma ett enkelt, litet misstag. Är ensam i en småsint värld.)

Men Min Kreativa Fas lyssnar ej och nu vågar jag inte gå ner i källaren.

Kan bli ett problem. Vi har tvättmaskinen där nere och jag har bara rena underkläder i en halv vecka till. Vi får se vad som händer sen... vi får se.

Fast värst av allt är att jag är inte säker på om det finns glass där nere. Kan finnas glass där nere i den stora frysen och jag gillar glass. Jag menar... jag gillar glass.

Men... spökbebis. Såatteh... den glassen får ligga orörd. Kanske är jag dum men jag är i alla fall inte lika dum som den där smeden som kom på det dubbeleggade svärdet.

Aw. Snap.

(Va? Nej! Nej... det där var inte ett "aw snap!" tillfälle. Tvärtom. Det var ett antitesen till "aw snap!" Nu får du definitivt ingen glass.)

PS. Enligt mina efterforskningar (jag googlade... äh ja) så rör det sig antagligen om en toyol. Alltså ett malaysisk andeväsen som skapas av en häxdoktor med hjälp av ett dött människofoster.

En malaysisk spökbebis i min källaren. VARFÖR HÄNDER ALLTID SÅNT HÄR MIG? Så typiskt.

Har säkert retat en och annan häxdoktor i mina dar. Smällar man får ta när man är en fantastisk toppenpingla. DS.

PS2. Errr... om vi lever i ett Storebrorssamhälle vill jag nog inte veta vad de drar för slutsats av att jag precis googlade "spökbebis foster malaysia" DS.
PS3. Antagligen drar de slutsatsen: "Ja, henne behöver vi inte oroa oss för. Lever i sin egna lilla värld. Mer där än här kan man säga. Slår vad om att hon inte ens kan fokusera tillräckligt länge för att inte bränna middagen. DS.

PS3. Jag brände min halloumi. Förbannade Storbrorsamhälle och häxdoktorer. Det här är är deras fel. ALLT! DS.

PS4. Ska hämnas på denna häxdoktor genom att bygga en bjära. Tänker mig att det är som en Flygande Jakob. Man kan ha i lite vad som helst. Min ska bestå av silvertejp, kvistar, rabarber och vinäger.

Tips: En grå sommardag? Gör din egen bjära och stjäl mjölk från grannen. Tag vad du har hemma. Be en vuxen om hjälp när du ska använda saxen.

Kul för hela familjen. DS.

PS5. Äh ja... tills häxprocesserna. Det mesta är kul ända fram till häxprocesserna. Man sköter sitt och så BAM! Häxprocess.

Jobbiga grejer. DS.

(SE!?!? Jag försökte stoppa den, försökte verkligen. Fem stycken Post Scriptum? Kreativa Fas, nu har du gått för långt.
KF: Du bestämmer inte över mig!
Jag: Gå till ditt rum!
KF: Jag hatar dig och jag önskar att jag aldrig blivit född. *smäller igen dörren*
Åldring: Snälla, nu har jag räknat alla riskorn... kan jag bara inte få gå hem?
Jag: Rrrrrr... NEJ! Någon måste gå ner i källaren och hämta min rena tvätt.
Åldring: Det är en ganska brant trappa... kan du inte bara-
Jag: MALAYSISK SPÖKBEBIS! Lyssnar du ens på mig? Hallå? Är du döv, va?
Åldring: Errr, lite grann på vänster öra.
Jag: VARFÖR SKA ALLT VARA SÅ SVÅRT!?!)

1 kommentar:

Ebba sa...

Hanna, det här är FÖR KUL. Om du undrar: FÖR KUL. Allt byggde upp stämningen så bra, det kändes som att du ledde mig till Wikipedia vid precis rätt tillfälle och så bara knyter du ihop allt på slutet. FÖR KUL!