Ja, fast bara nästan. Som jag nämnt är jag sådär kroniskt skämtsam och något hysteriskt lustigt men jag skyller på min uppfostran.
Exempel:
Året är 1967. En ung man sticker iväg till Paris utan att säga något till sina föräldrar. Han påstår senare att han faktiskt meddelande dem men jag misstänker att det gick till så här:
Unge herrn: *host*skatillparis!*host*
Föräldrar: Sa du nåt?
Unge herrn: Äh va?
Liftar till Paris och meddelar dem att han ännu lever genom ett vykort som förställer en skallig, skäggig man som med en lite konstig ställning röker en cigg vid Seine:
Paris den ?/8 1967
Befinner mig i Paris. Skicka mig 1000 Lucidorer. Allt väl. Vädret vackert, ehuru något svalt i min smak. Hemma snart. Hej.
Det finns så mycket man kan anmärka på när det gäller detta vykort. Motivet. Det faktum att datumet skrivs ?/8. Att skribenten är så pass lustig att han ber om Luciodrer (Ludwig XIVs pengar).
Vad kan man lära sig av detta?
Tja, jag har i alla fall bestämt mig för att bli mer putslustig i mina vykort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar