fredag 22 januari 2010

Min nya lärare är en genuin Lustigkurre. Idag när en laptop pep till grabbade han sig förskräckt om bröstet, insåg att det var bara en laptop som lät, skrattade lättat och sa: "Ha! Jag trodde det där var min pacemaker. Vilken tur att det inte var det." Skrattar igen, "Men jag antar att det där är din pacemaker på sätt och vis."

Igår var jag på en lite gråtmild avskedsfest men en framförallt glad fest för Amanda som far till Europas svar på Torino... vilket är Torino ser jag efter jag googlade. Jag drack ett äckligt vin som lämnats utanför min dörr av en tyska en mörk och stormig natt. Längtar till Italien (som jag förhoppningsvis ska besöka nu i påsk) för där har jag hört finns en vingård där en gammal gumma ger gratis vin till svenska flickor. Helt sant... har jag hört.

Igår hade jag också A Moment. Nästan... typ. Någon såg mig djupt i ögonen och sa: "Jag vill lära dig allt om De och Dem" och sedan lärde hon mig skillnaden på Var och Vart. Jag blev mycket rörd och insåg att man alltid borde ta upp mina grammatiska fel med mig efter att en vinflaska har öppnats i min närhet (det räcker faktiskt bara att man öppnar flaskan, jag suger liksom i mig ångorna) Jag är inte alls lika defensiv då.

Faktum är att jag tror, när jag blir berömd författare och folk säger hej till mig när jag är ute och går (för det händer aldrig nuförtiden... mest för att jag stirrar ner i marken medan jag går och tänker på........ skor?) då ska jag alltid vara full när jag träffar min förläggare. Då ska världen allt få se på lite kvinnlig genikult. Och istället för att ringa till jobba och ange baksmälla som orsak för att inte dyka upp så ska jag dyka upp och marinera en fisk i två timmar inne på personalrummet. Öm... det där var inte menat som någon form av double entendre eller double sense... om någon trodde det. Det var menat som en Take That! till Stig Larsson... för han skulle inte få smaka på min chilimarinerade sej... och då skulle han bli ledsen?

PS. Min pappa har lovat mig en present; den är röd, likadan i båda ändarna och kan omfamna hela världen. Gissningar är en sjal eller en skojigt överdimensionerad falukorv. Idag sa min pappa att det inte var något så speciellt. Jag tror det blir en skojigt överdimensionerad falukorv. Det skulle vara typiskt.

PS2. Jag ska börja säga "mitt folk" lite oftare. Exempel:

- Här, ta lite tuggummi.
- Nej, tyvärr. Mitt folk tuggar inte tuggummi.

Inga kommentarer: