Vaknade upp i torsdags. Stirrade upp i taket och tänkte: "I'm getting too old for this shit." och det är ganska sorgligt för det är cirkus en vecka kvar till jag fyller 21.
Min lever hatade mig och jag kan inte påstå att jag inte förstod varför. När jag klunkat i mig lite vatten bestämde jag mig för att ta mig upp ur sängen för att koka lite kaffe för att blidka min kropp.
Jag lyckades ta mig över halva rummet innan jag var tvungen att lägga mig ner på golvet och ta det lite lugnt. Så medan jag låg där med en morgonrock löst virad kring kroppen tänkte jag: Det är ju alltid kul att titta på Black Books för det är kul att se när Bernard Black dricker sig full och ligger å lider men man vill ju inte vara Bernard Black. Just nu känns det verkligen som om mitt liv kommer att avslutas upp o ner på en allmäntoalett.
Tillslut tog jag mig samman och kokade kaffe. Dock hade min kropp bestämt sig att allting som hade mer smak än vatten var farligt så det fick stå och kallna. Resten av dagen låg jag o led tills Anna ringde mig att fick mig (utan särskilt mycket övertalning) att gå ut och göra resten av gänget sällskap i ekoparken. Anna är mycket bra på att övertala mig... eller jag vet inte ens om man kan kalla det övertalning.
Anna: Ska du ut ikväll?
Jag: Äh jaaaa.... neeeej, jag kan inte. Jag måste plugga.
Anna: Fast du kommer inte plugga ikväll. (med superresonabel röst) Det är lika bra att du går ut ikväll.
Jag: (efter en millisekund) Ja!
Men som tur var pubrundan supermysig så det var rätt okej att må bläh i princip hela torsdagen. Några höjdpunkter var:
När vi var på Upplands drogs vi med i radiofrågesport (Battle of the Nations) och första frågan var: "Vem sa: "Aldrig har så många så få att tacka för så mycket."?"
Ebba å jag utbytte The Look. Winston Churchill! Döh!
När vi beställde hamburgare.
Ebba: Jag ska ha grekburgaren.
Jag: Höh, höh (ja, jag skrattade så där. tyvärr) Du menar väl "dålig ekonomi"-burgaren!?! Höh, höh, höh...
Josefin&Ebba: ... (åh-kej!)
Kanske inte mitt bästa material.
På GH hade de slut på gin så istället för Gin o Tonic fick jag en OP o Tonic. Vet inte... nej... det slank ner men... men nej. Hoppas verkligen inte att de inte lyssnade på mig när jag sa åt dem att kalla denna nya drink för "Passion". Passion är verkligen inte OP o Tonic. Jag är mer... Tequila och Passionsfrukt.
Innan vi gick hem drog Ebba med mig till Bullit. Utanför träffade vi någon som var säker på att han kände Adam men Adam var säker på att så var inte fallet. Jag blev upprörd över att han inte kände igen mig. Det brukar annars vara så att alla alltid känner igen mig på nåt sätt.
På sjukhuset:
Gammal söt gubbe: Men... dig har jag sett förrut!
Jag: Äh... nej, det tror jag inte. Det är första gången jag jobbar här.
GSG: *nickar vist* Näh, det är nog rätt. Jag kanske tror att jag känner igen dig för att du ser ut som en filmstjärna.
Jag: Tihihihihi...
Och dessutom har jag en sorts connection med en av tjejerna som arbetar på Monki i Uppsala. Hon var säker på att hon kände mig och nuförtiden brukar vi nicka igenkännande när vi ses men vi känner fortfarande inte varandra.
Hur som helst. Jag blev alltså upprörd och sa nåt i stil med: "Känner du inte igen oss? Vi är faktiskt Passion och Pettersson. Vi har ett radioprogram. Vi är de nya Mia och Klara.
Falskt påstående, jag vet, men ni vet hur det kan bli.
Nästa vecka ska jag bjuda på middag. För att jag fyller år. Ska göra chilibönburgare med avokadosalsa. Till efterrätt blir det tiramisu.
Anna ska hjälpa till.*
* Läs: Sitta på en stol och säga åt mig vad jag ska göra... vilket i mitt fall är precis den sortens hjälp jag behöver.
PS. Idag använde jag en kräääääm med sjögräs. Känner mig otroligt fancy. DS.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar