Best of Valborg

Har lärt mig att uppenbarligen är det inte bara Kvalborg och Valborg som gäller utav även Finalborg. Jösses... kors i taket och allt sånt där.

Själv jobbade jag på Kvalborg. Det var inte så dumt. Jag stod själv i extra baren och efteråt fick jag öl och paj. Kom hem ganska sent och fick ungefär fyra timmars sömn innan jag gav mig ut till Ekonomikum och där satt jag (och mitt gäng... okej, det är kanske inte är mitt gäng... det är allas gäng!) nästan hela dagen och bara njöt av det fina vädret.

På kvällen var i Flogsta och grillade och allt... var bara mysigt och perfekt. Jag gick visserligen in i väggen cirkus klockan ett på natten men det var okej. För hela dagen hade varit perfektamente! (som man säger i italienlandet... säger vi)

När jag kom hem stod en random tjej som jag inte känner i köket och jag tjuvlyssnade lite på deras konversation och det jag hörde var nog Best of Valborg:
Random Tjej: Asså! Nu har det här okända numret ringt mig nästan hundra gånger idag! Känner ni igen det här numret?
Hennes vänner skakar på huvudet.
Random Tjej: Asså! Nu bryr jag mig inte att klockan är typ två. Nu ringer jag upp å ser vem det är. (paus) .... Heeeeeeeeeeeeeeeeej farmor! öööh... förlåt att jag väckte dig... nej, nej... inget har hänt.

Här fnissfrustade jag som man brukar göra i sådana situationer och försvann in på mitt rum innan någon kunde ge mig en mördande blick.

Och sen... sen på Finalborg gjorde jag inget storslaget utan fikade på Hugo med finbesök från både Italien och Stockholm. Trés mysigt helt enkelt.

På söndagen satt vi från klockan tio till halv sex på JB och pluggade. Fattar ni? Jag pluggade ordentligt för första gången på flera dar! Jag var mäkta imponerad av mig själv och belönade mig själv med att äta godis. Tyvärr lider jag av det där felet där den sista godisbiten jag äter är alltid den som gör att jag mår illa. Borde sluta med det. Hur ocoolt är det att vara det där barnet som svara"Äta godis tills jag kräks!" när någon frågor: "Och vad vill du göra idag?" när man nästan är tjugoett?

PS. Jag känner mig ansvarsfull och som en problemlösare för jag typ... nästan... kanske snodde DN Kultur med bufférecept åt min mamma idag (inte från en affär utan från en kille i min korridor... men det är okej, kommer ni inte ihåg att jag nu är den snyggaste i min korridor? snygga människor får ta vad de vill ha) Hanna hjälper till hur som helst.

Min bror tar ju faktiskt studenten i år så lite måste man planera. Han är inte så hjälpsam alltid när det gäller sånt här.
Jag: Vad vill du äta på studenten?
Han: (mutter, mummel) Jag vet inte bryr mig. Inget äckligt.
Jag: Tycker du om caneloni?
Han: Det vet jag inte vad är så det är nog äckligt.
Jag: Ah-ha?

Kanske borde man vara glad att han inte svarar "Tiramisu! Stekt i socker!" eller liknande.

Men man kan iaf lita på att han klär sig ordentligt. Det kan man inte med mig... eller jag får på mig kläderna och sen spiller jag kaffe på dem det första jag gör. Speciellt om det är en vit klänning. Som tur var garderade jag mig på min egen studentdag genom att ha en blommig klänning. Kaffefläckarna smälte in bland blombladen. Ha! Hanne Passion? Får en poäng! Ödet? NOLL!