Bra idéer

SOM BARA ÄR MINA! Hör ni det? Ingen får röra men ni får dyrka på avstånd. Kanske starta en intresseförening för Passionska idéer. Helt okej om ni vill det. Lite konstig kan man tycka men det är ett fritt land.

- Har kommit på ett nytt tema som jag ska klä mig efter på vårfesten (som jag ska gå på) Tema Ormen i Paradiset? Ah? AH? Det här är en Bra Idé. Har nästan allt som behövs To Make It Work. Det enda som saknas är en snygg, asymmetrisk klänning som sitter bra. Vill att den ska sitta som handen i handsken fast mer... min kropp i asymmetriska klänningen. Ska jaga asymmetrisk klänning i dag. Eller i värsta fall... en snygg klänning helt enkelt.

- Läser Dorothy Sayers Kamratfesten och varför kan inte fler deckare vara lika bra? Ska skriva en bra deckare. Har redan två titlar: Den Ofrivilliga Detektiven och Vykortsdetektiven. Vad ska det handla om? Tänker mig att det är en problemlösande detektiv som blir anfallen och förföljd av kusliga detektivtroper samt klyschor. Skurken i dramat? HON ÄR SIN EGEN VÄRSTA FIENDE! Dundundundundun...

- Seriöst, deckare är så mycket bättre utan sms och internet dot com (hur gammal är du egentligen?) Allt Lord Peter Wimsey behöver för att lösa mysterium är sin monokel, sitt skarpsinne och sist men inte minst HARRIET VANE! Det finns så mycket bra i den här boken. Har bara läst ett par kapitel och inte ett bestialiskt mord eller seriemördare i sikte!

- En tanke: Det klagas ibland på att Harriet Vane inte är mer än ett alter ego för Dorothy Sayers. Varför ska man klaga på det? Jag ser Harriet Vane som Sayers persona, en figur skapad av Sayers egna erfarenheter osv. Hon är inte omänskligt perfekt så det känns aldrig som Sayers försöker presentera en överidealiserad bild av sig själv.

- Kanske läsa igenom hemtentan en gång till? Kan vara en bra idé.

- "Juni" och "juli"? För lika varandra.

- Butiksbiträden borde tränas i att dölja sin känslor bakom ett skal av plastig artighet. Stöter ofta på biträden som inte är så bra på det här. JAG BRYR MIG INTE OM DINA KÄNSLOR! Allt jag vill ha är ett panamericansmile. Är det för mycket begärt va? Själv är jag en mästare på hålla mina känslor i schack (är dock en fruktansvärt dålig schackspelare så jag vet inte riktigt vad allt det här betyder har nog att göra med min fobi för människor med riktiga jobb)