She looked like something that might have occurred to Ibsen in one of his less frivolous moments.
Så känner jag mig när jag är förkyld, snorig och allmänt osund till kropp och själ. Har inte varit utomhus på p år och dar. Har därför börjat bli lika spattig som katterna som by the way hatar mig och allt jag står för. Igår sov en av dem på min kjol som drar till sig allt vad katthår och damm heter. Vissa skulle påstå att det bara var otur men det fanns något ondskefullt kalkylerande i hennes ögon när jag lyfte undan henne från kjolen. Man kan säga att jag vann slaget men inte kriget.... eller kan man det? Vad vet jag. Jag läser faktiskt bara retorik och inget annat.
Insåg igår kväll att den elfte ska jag faktiskt hålla ett minst fyra minuter långt tal framför en massa människor. Vill inte alls. Allt jag vet är att jag antagligen kommer att hålla ett hyllande tal vars retoriska situation blir en studentfest. Måste försöka balansera floskler och klyschor med något smart.
Nå nej, nu kan jag inte sitta o bräcka som ett och annat får. Jag ska gå downtownski (as they in Poland) med mina handskar med mönster leopardski (as they say in Po- Nej, nu hittar jag bara på.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar